SLU:s Framtidsplattformar har i uppdrag att utveckla tvärvetenskapliga arbetssätt genom att initiera och möjliggöra samarbete över vetenskapliga disciplingränser. Som ett led i detta arbete arrangerades för tredje året i rad ett forskarläger i syfte att stödja tvärdisciplinär kompetensutveckling och erbjuda en match-making-möjlighet.
Under två dagar i slutet av augusti begav sig sammanlagt tretton SLU-forskare till Philipssonska gården strax utanför Strängnäs. Gruppen bestod av seniora såväl som juniora forskare från alla fyra fakulteter, som alla kom med olika intressen och expertis till bordet – exempelvis djur- och folkhälsa, mikrobiologi, ekologi, markanvändning, växthälsa och miljö- och samhällsekonomi.
Tvärvetenskap – en kompetens i sig – och en process som tar tid
Hur möts man över disciplinära gränser? Det finns inga enkla svar. Att börja kommunicera är en bra start och nödvändigt för att nya idéer och innovativa lösningar ska uppstå. Det krävs också träning i detta tanke- och arbetssätt. Under dessa två dagar stod diskussionerna i centrum – att lyssna var minst lika viktigt som att själv prata och dela med sig av sina tankar och erfarenheter. Att vara öppen för nya idéer, ha tålamod och våga lita på processen var viktiga komponenter. Det är inte ovanligt att uppleva hur svårt, förvirrande och rent av frustrerande det kan vara, särskilt i början. Men det är en del av poängen – att öva sig på samtal över och bortom disciplinära gränser och inse att alla vinner på att vara prestigelösa. Att förstå att det är okej att inte förstå allt med en gång och att ställa frågor för att tillsammans driva processen framåt. Tvärvetenskap är en kompetens i sig, och kan vara tidskrävande, men samtidigt kreativt, innovativt och utvecklande.
Mike Jones från SLU Centrum för biologisk mångfald, inledde första dagen med en inspirerande föreläsning om systemtänkande. Mike har arbetat med bevarande av biologisk mångfald i över femtio år, och belyste vikten av systemvetenskap för att hjälpa oss att förstå hur människor och natur samverkar.
– Vi kan inte längre tro att människor och natur fungerar som maskiner eller att människor är exceptionella i förhållande till resten av naturen, betonade Mike.
– Till skillnad från döda, förutsägbara maskiner är livet självreproducerande, självorienterande och fullt av överraskningar. Om vi verkligen vill förstå ekosystemen och landskapen behöver vi använda oss av konceptet komplexa adaptiva system för att förstå hur naturen fungerar, menade Mike.
Systemtänkandet ger en strategisk överblick och ett helhetsperspektiv som hjälper forskare att driva forskningen framåt, och ger utövare modeller för att identifiera nya möjligheter för försörjning och samhällsutveckling. Mike underströk också vikten av att förändra vårt sätt att se världen och vår plats i den.
– Vår framtid är beroende av att vi ändrar vårt sätt att se på världen och vår plats i den. Vi behöver systemtänkande för att förstå vikten av att arbeta tvärvetenskapligt (mötas över de akademiska disciplinerna) och bygga broar mellan forskningen och samhället i våra ansträngningar att anpassa oss till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, menar Mike.
– Jag är tacksam för att jag blev inbjuden att tala om något som är så viktigt för mig. Och det känns uppmuntrande att SLU:s Framtidsplattformar genom sitt uppdrag och verksamhet belyser vikten av tvärvetenskap och systemtänkande, och som skapar möjligheter att diskutera nya sätt att bedriva forskning och undervisning.
Några reflektioner från deltagarna
Vi passade på att ställa några frågor till fyra av deltagarna – om deras tankar och förväntningar inför forskarlägret. Så här svarade Monique Smith vid institutionen för ekologi, Pedro Guimares Naso vid institutionen för ekonomi, Bettina Müller vid institutionen för molekylära vetenskaper och Andrew Butler vid institutionen för stad och land.
Bildbeskrivning: (från vänster) Pedro Guimares Naso, Bettina Müller, Monique Smith och Andrew Butler pratandes med varandra under en av kaffepauserna.
Varför sökte du till forskarlägret?
– Främst för att nätverka med andra SLU-forskare, eftersom vi har så mycket expertis, men det kan ibland vara svårt att nå ut och starta samarbeten, menade Monique.
– Jag ville skaffa mig erfarenhet av att diskutera tvärvetenskapliga projekt och brainstorma tvärvetenskapliga idéer. Jag hade ingen tidigare erfarenhet av detta och tänkte att det skulle vara svårt att börja från noll, berättar Pedro.
– Vår forskargrupp har länge sökt lösningar på samhällets stora utmaningar, särskilt beroendet av fossila resurser. För att lyckas behöver vi expertis och samarbete utöver naturvetenskaperna. Jag hoppades att forskarlägret skulle ge nätverksmöjligheter och vägledning i samarbete. På sikt vill vi etablera tvärvetenskapliga samarbeten för nya (finansierade) projekt, berättar Bettina.
– Jag såg det här som ett utmärkt tillfälle att träffa kollegor på SLU som också var intresserade av att diskutera och eventuellt engagera sig i tvärvetenskapligt arbete. Jag såg också forskarlägret som ett sätt att förstå hur andra arbetar med tvärvetenskap och lära känna forskare utanför min egen sfär, i ett mer socialt sammanhang, säger Andrew.
Fick du nya insikter i din forskning när du träffade forskare från andra discipliner?
– Det var fantastiskt att se hur min forskning passar in i ett större sammanhang och se hur andra människor tolkar vår forskning och expertis, säger Monique.
– Visst fick jag nya insikter, men framför allt insåg jag att det faktiskt är svårt! Olika discipliner har olika mål och förståelse – att kunna tänka utifrån en gemensam idé är en utmaning. Jag känner att jag nu har lite mer erfarenhet för att börja göra det framöver, konstaterar Pedro.
– Jag insåg särskilt redan i vår första gruppövning hur viktigt det är att nätverka för att kunna formulera mina forskningsfrågor korrekt i en ansökan. Att ha ett sådan ansökan klar kommer att vara avgörande för att förstå komplexiteten och för att etablera tvärvetenskapliga projekt, menar Bettina.
–Jag tror att de insikter jag fick handlade om utmaningarna med att arbeta i tvärvetenskapliga projekt. Det är uppenbart att fördelarna med disciplinära samarbeten är enorma, eftersom det gör det möjligt att utforska flera perspektiv på en fråga. Det stod dock tidigt klart, att det tar tid och energi att komma överens och utveckla en gemensam förståelse för den aktuella frågan, och ännu mer tid att ta itu med dessa frågor, konstaterar Andrew.
Vad var mest inspirerande och varför?
– Det var fantastiskt att få se tvärvetenskaplig forskning i praktiken i några av övningarna och att få höra om andras erfarenheter eftersom allt var nytt för mig. Det var väldigt inspirerande, men det fick mig också att lämna min bekvämlighetszon, berättar Monique.
– Det mest inspirerande var att se hur olika forskare definierade olika vad de menade med begreppet ”hälsa”. Detta hände under vårt grupparbete. Genom att titta på dessa perspektiv var det intressant att försöka hitta en gemensam grund, säger Pedro.
– Atmosfären, i kombination med möjligheten att interagera med forskare från andra discipliner, var inspirerande i sig själv: I en sådan miljö flöt diskussionerna på ett naturligt sätt, vilket gjorde att jag fick en bättre förståelse för mitt eget forskningsområde och dess samverkan med andra vetenskapliga områden och samhället i stort, säger Bettina.
– Det som var mest inspirerande var insikten att alla hade ett liknande mål, även om de kom från olika håll och med olika fokus; oavsett om det handlar om mikrobnivå eller ett regionalt landskap vill vi alla göra världen till en bättre plats, säger Andrew.
Forskarlägret – ett av flera tillfällen att träffas och utforska tvärvetenskap
– Återigen blev det ett fantastiskt samarbete mellan tvärvetenskapliga forskare från alla fakulteter vid SLU! Forskarlägret ger en möjlighet för oss att skapa meningsfulla möten – mellan människor, tankar och discipliner – och det är mycket motiverande att följa framstegen och reflektionerna. Det är en möjlighet att lära, inte minst att vidareutveckla våra olika format inom Framtidsplattformarna, och att samarbeta med kollegor från alla campus, säger Nina Vogel, programchef för SLU Urban Futures. Tre tvärvetenskapliga projektidéer har uppstått och vi är nyfikna på att se hur deltagarna kan ta dem vidare och hur vi kan stödja dem i processen.
– Våra erfarenheter från de tre forskarlägren visar tydligt behovet av mer kompetens och stöd i förberedelsearbetet. Till exempel är det viktigt att kunna sätta samman tvärvetenskapliga team och konsortier innan man skriver en ansökan. Detta format kan bidra till att uppfylla dessa behov, menar Susanna Sternberg Lewerin, programchef för SLU Future One Health.
Håll utkik efter fler av Framtidsplattformarnas tvärvetenskapliga arrangemang under hösten. För att nämna några (mer information i Fakta-rutan nedan);
