SLU-nyhet

Ny avhandling om att möta klimatförändringar i jordbruket

Publicerad: 23 september 2024
Porträttfoto av Sandra Makaita Madamombe

På onsdag disputerar Sandra Makaita Madamombe med sin avhandling om hur lantbrukare i Zimbabwe anpassar sina majsodlingar efter nya väderförhållanden. Jordarna i området är sandiga och klimatet är halvtorrt. Det som spelar roll i ett föränderligt och oberäkneligt klimat är hur bönderna hanterar vattnet och näringen i marken, och hur många plantor de sår ut.

Hur gör lantbrukare i Zimbabwe för att klimatanpassa sina odlingar av majs? Vår doktorand Sandra Makaita Madamombe har intervjuat 245 bönder på små gårdar (på två till tre hektar) i Mutaredistriktet i Zimbabwe, för att förstå deras utmaningar.

– Jag har tagit reda på vad lantbrukarna vet om klimatförändringar och vad de redan vidtagit för åtgärder, berättar hon.

Lantbrukarna är medvetna om klimatförändringar eftersom de upplevt extrema väderhändelser (torka, temperaturförändringar och ovanliga nederbördsmönster). De har anpassat sig till förändringarna genom att ta tillvara regnvatten, täckodla för att minska avdunstningen eller byta gröda att odla.

– Vi har också utvärderat några ”klimatsmarta” odlingsmetoder som kan användas för att förbättra markens vattenhållande förmåga och bördighet och därigenom växtodlingen i det halvtorra området. Vi har tittat på former och tidpunkter för gödsling och användningen av olika mängder utsäde för ökad skörd, förklarar hon.

Sandra Makaita Madamombe konstaterar följande:

  • Genom att installera ett slags membran i marken går det att öka markens förmåga att hålla vatten i närheten av majsplantornas rötter. På så sätt ökade skörden av majskorn med 21-24 procent och majsens totala biomassa med 13-22 procent i försöket.
  • Att öka mängden utsäde från låg (37 000 plantor per hektar) till medelhög (74 000 plantor per hektar) gav en högre skörd, men en ytterligare ökning (till 111 000 plantor per hektar) gav en lägre skörd.
  • Klimatsmarta metoder kan bidra till en förbättrad produktion av majs på sandiga jordar i torra klimat. Det finns dock även socioekonomiska faktorer, som påverkar lantbrukarnas arbete, som behöver tas i beaktning.

Av de fyra år det tar att doktorera spenderade Sandra ungefär tre år med att samla in data i Zimbabwe och ett år med att analysera sina data i Sverige.

Sandra berättar hur hon lärt sig otroligt mycket genom att träffa lantbrukarna ute på deras fält, prata med dem om växtodlingen och höra deras syn på saker.

I framtiden vill hon fortsätta att jobba med frågor som handlar om att säkra tillgången på livsmedel, anpassa jordbruket till ett förändrat klimat och samtidigt minska lantbrukets klimatpåverkan.

– Jag vill få människor att agera. Jag vill inte bara forska och skriva om klimatförändringar utan också göra skillnad i praktiken, säger hon.

Sandra ser att det finns behov av människor som arbetar med klimatfrågor både lokalt och globalt.

– Jag skulle vilja bli en av dem som jobbar med dessa frågor på global nivå. Vi får se vart det leder mig i framtiden.

Sandra Makaita Madamombe växte själv upp på landsbygden i Zimbabwe. Hon har genomfört sin forskarutbildning vid institutionen för växtproduktionsekologi på SLU, i samarbete med the Alliance Bioversity International-CIAT i Zimbabwe.

Fakta:

Majs är en av de vanligaste grödorna som småbrukare i Zimbabwe odlar utan bevattning.

Sandjordar har dålig förmåga att hålla kvar vatten i odlingsmarken, vilket gör att odlingar på sådan mark är särskilt känsliga för långvariga torrperioder. 

Med klimatsmart jordbruk (climate-smart agriculture) menas i avhandlingen att lantbrukare dels anpassar odlingen efter ett förändrat klimat och dels begränsar jordbrukets påverkan på klimatet.