I skogen bryts döda växter och djur ständigt ner och kol som varit bundet frigörs. För att förstå hur klimat och markanvändning påverkar denna process pågår just nu en global studie i 45 försöksområden runt om i världen. Det nordligaste området finns utanför Umeå och hanteras av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet.
Skägglaven hänger i stora sjok från träden och döda stammar, fläckvis klädda i mossa och lavar, ligger utspridda runt om i skogen. I den fuktiga marken sticker svampar upp lite överallt och på en död tall som för länge sedan tappat sin bark smattrar hackspettar i kapp. I detta naturreservat, ett par mil utanför Umeå, utför Joakim Hjältén och hans kollegor experiment med död ved.
– Det är viktigt att förstå nedbrytningsprocesserna om vi ska kunna beräkna jordens kolflöden och bättre förstå skogens roll i klimatkrisen, säger Joakim Hjältén, professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
Stora mängder kol i död ved
Döda träd spelar en central roll för den biologiska mångfalden. Både som livsmiljöer och föda för insekter, svampar och andra organismer. Eftersom stora mängder kol är lagrad i död ved så spelar nedbrytningen av den en avgörande roll för att förstå den globala kolbalansen.
– Vi har god kunskap om hur träd växer och tar upp kol i olika miljöer för här har det funnit ett ekonomiskt intresse att ta reda på det men vår kunskap om hur snabbt döda träd bryts ner och kol därför återförs till atmosfären är bristfällig. Det är problematiskt eftersom den mängd kol som finns lagrad i död ved globalt motsvarar nästan en tiondel av det kol som finns i atmosfären. Varje år frigörs en mängd kol från död ved under nedbrytningen som är nästan lika stor som de årliga utsläppen från fossila bränslen, säger Joakim Hjältén.
I en skogsglänta står mängder av små kuber i vitt finmaskigt tyg utplacerade. Några kuber är helt slutna, andra har hål i taket eller saknar vägg och några har fått golv i form av aluminiumformar. I samtliga kuber finns död ved från fyra lokala arter (gran, glasbjörk, gråal och rönn) samt en referensbit av träslaget bok som finns med i alla försök globalt.
– Vi vill förstå vilken roll olika organismgrupper, som insekter och vedsvampar, spelar i nedbrytningsprocesserna. Därför är försöken utformade så att vi kan utesluta eller inkludera påverkan från olika organismgrupper som till exempel svamparnas påverkan från marken eller insekter från luften, säger Joakim Hjältén.
Klimat och aktiva nedbrytare påverkar processen
Nedbrytningen av död ved påverkas både av klimatet och av de svampar och insekter som är aktiva nedbrytare. I våra nordliga skogar går processerna sakta. Här kan ett dött träd ligga i många år innan det brutits ner medan samma process i tropikerna kan gå snabbt.
Det här försöket pågår under tre år och genomförs på 45 platser runt om i världen. På varje plats görs försöken i både naturskog och brukad skog. Skogsbruk kan nämligen påverka nedbrytningsprocesserna genom dess inverkan på sammansättningen av de organismer som deltar i dem.
– Studien kommer ge oss grundläggande kunskap om olika organismgruppers roll i nedbrytningsprocesser och nedbrytningshastighet på olika platser på vår planet, hur ett varmare klimat kan tänkas påverka dessa processer, samt hjälpa oss bättre förstå skogsbrukets påverkan på nedbrytningsprocesserna, den biologiska mångfalden och förbättra vår förmåga att beräkna skogens roll i den globala kolbalansen säger Joakim Hjältén.
Joakim Hjältén.
(Klicka för högupplöst bild).
