Kontaktinformation
Institutionen för ekonomi, Analysgruppen
Kommunikationsavdelningen, Extern kommunikation och marknadsföring
Över en miljon människor dör varje år av antibiotikaresistenta bakterier. I en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöks vad som skulle hända om en skatt på antibiotika infördes på europeisk nivå.
- Jag ser det här som den glömda krisen. Krig, corona och globaluppvärmning har fått mycket uppmärksamhet samtidigt som problemen med antibiotikaresistens ökar hela tiden, säger Torbjörn Jansson, forskare i ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Antibiotikaresistenta bakterier kan i framtiden göra rutiningrepp, som att operera bort blindtarmen, blir mycket riskabla. Följden blir en ökad dödlighet i sjukdomar och behandlingar som idag är standard.
Tillsammans med sina kollegor vid AgriFood Economics Centre har Torbjörn Jansson i en ny studie räknat på vad det skulle innebär om EU införde en skatt på antibiotika. På vanligt förekommande och billiga antibiotika skulle det innebära en prisökning på över 60 procent.
Medicin till djur
- Ur ett ekonomiskt perspektiv är situationen idag ett totalt marknadsmisslyckande. Antibiotikan är alldeles för billig samtidigt som resistenta bakterier orsakar skador för enorma summor. Antibiotikaförbrukningen behöver styras så att medicinen används när den gör stor nytta och ett verktyg för att minska användningen är genom beskattning, säger Torbjörn Jansson och tillägger:
- 70 procent av all antibiotika som används inom EU ges till djur. Det är framförallt grisar och höns som det handlar om och inte sällan är det helt friska djur som får medicinen utblandat i sitt foder.
Djuren får antibiotika för att de ska växa bättre eller för att förhindra spridningen av sjukdomar. Efter som medicinen är billig är det en enkel lösning att ta till för många bönder.
En skatt på antibiotika skulle leda till minskad användning i EU, enligt studien men det skulle också få vissa följdeffekter.
- Köttpriset skulle stiga inom EU,vilket ger en ökad import från länder utanför unionen. Det leder, allt annat lika, till en ökad produktion och antibiotikaanvändning i andra delar av världen. Men om skatten används för att ta fram ny antibiotika så är det värt det, säger Torbjörn Jansson.
EU har idag inte beskattningsrätt, hur ser du på det i förhållande till det ni föreslår?
- Antibiotikaresistens är ett så stort hot mot mänskligheten att det krävs radikala förändringar. Som exempelvis att EU får beskattningsrätt, säger Torbjörn Jansson och fortsätter:
- Förhoppningen med vår studie är att den ska göra det uppenbart vad som står på spel och hur en möjlig lösning skulle fungera. Samtidigt är det tydligt att det som behövs är globala krafttag och det är en ännu större utmaning.