97 procent av de som tagit skogsmästarexamen har jobb tre år senare, enligt rapporten Högskolepejl från Svenskt Näringsliv. Siffran placerar SLU:s skogsmästarprogram på tredje plats i Sverige när det gäller etableringsgrad på arbetsmarknaden.
– Jag är inte förvånad, många får jobb redan innan de tar examen, säger Einar Nordgren, skogsmästare och vice ordförande för SLU:s samlade studentkårer.
Många av Einar Nordgrens tidigare kurskamrater från Skogsmästarprogrammet arbetar i dag som inköpare eller rådgivare på skogsbolag eller skogsägarföreningar. Det är jobb där de varvar kontorsarbete och att prata med skogsägare med att vara utomhus. Skogsbranschen har ett stort behov av kompetens och många av studenterna börjar sommarjobba redan under utbildningen och erbjuds sedan fast jobb när de är färdigutbildade.
I dagens tuffa ekonomiska tider blir lönsamheten i högre utbildning allt viktigare. Det märks i Ungdomsbarometerns undersökningar, där ungdomar värderar hög lön, möjligheten att landa drömjobbet och ökad attraktivitet på arbetsmarknaden högst när de väljer att läsa vidare efter gymnasiet.
Medianlönen för skogsmästare tre år efter examen är 38 500 kronor i månaden, enligt Högskolepejl. Den lönen placerar skogsmästare bland den mest välbetalda tredjedelen av yrken, och lönen är densamma som för veterinärer, civilekonomer, tandläkare och jurister.
På Sveriges lantbruksuniversitet finns också andra skogsprogram på kandidatnivå, och möjlighet att läsa mastersprogram för att ta ut en jägmästarexamen. Enligt samma rapport är 89 procent av jägmästarna etablerade på arbetsmarknaden och har en medianlön på 36 600 kronor i månaden tre år efter examen.
– Jägmästare och skogsmästare går ofta in på samma typ av ingångsjobb, men över tid klättrar jägmästarna i organisationerna och får i större utsträckning ledar- och specialistpostioner, säger Ola Lindroos, vice dekan för grundutbildning vid SLU.
Även om goda jobbutsikter spelar en stor roll är det ändå intresset som styr valet av utbildning, visar Ungdomsbarometern. För Einar Nordgren var det lusten att få vara i skogen som avgjorde.
– Det här är en utbildning där du inte bara sitter i skolbänken utan också får tillämpa dina kunskaper praktiskt. Att inte bara läsa om till exempel olika typer av gallringar utan också få testa dem och faktiskt se och förstå vad som händer gör en enorm skillnad.
Det är Svenskt Näringsliv, som tillsammans med Ungdomsbarometern, släppt rapporten Högskolepejl som visar etablering och medianinkomst för olika högskoleutbildningar vid universitet och högskolor ett och tre år efter examen. Syftet är hjälpa studenter göra medvetna val.
Ladda ner rapporten här och jämför själv på sajten Högskolepejl.
Ola Lindroos, professor
Institutionen för skogens biomaterial och teknologi, SLU
ola.lindroos@slu.se, 090-786 86 36
Många andra utbildningar på SLU leder också direkt till jobb, kolla själv på sajten Högskolepejl där du kan se både etableringsgrad och medianlön.