Självföryngrad tall fungerar även i Götaland

Naturlig föryngring med tall är en urgammal metod som rätt utförd, på rätt plats, kan skapa de täta ungskogar som naturen en gång ordnade själv efter en brand eller en stormfällning. Så sent som vid 2000-talets början stod naturlig föryngring för en tredjedel av föryngringsarealen i Sverige, idag har det minskat till cirka 10 %. Men intresset ökar eftersom fler vill ha mer tall i landskapet, och efterfrågan på råd och anvisningar är därför stor.

Självföryngring under fröträdsställning hamnade lite i vanrykte under 1990-talets skogliga lågkonjunktur, när metoden användes alltför frikostigt för att spara kostnader. Idag vet många att de bördigaste markerna bör undvikas, men att om metoden lyckas kan den ge täta skogar med finkvistiga och raka stammar.

Siljansforsmetoden

I mellersta Sverige har SLU genom forskaren Christer Karlsson utvecklat ”Siljansforsmetoden”. Tallbestånden glesas först ut till en timmerställning som stabiliserar träden och bygger ut kronorna. Efter 5–10 år glesas träden ut till en fröträdsställning. På hösten den tredje vegetationsperioden efter fröträdsställningen görs en markberedning för att kunna ta emot fröfallet.

Många tänker inte på att tallen har en flerårig fröutveckling. Det första året, när fröträdet blivit friställt, bestämmer sig tallens knoppar för att blomma i stället för att bilda nya skott. Andra året sker blomning och pollinering, tredje året sker befruktning och frömognad och först det fjärde året klänger kottarna, och då gäller det att fröna hittar ett substrat att gro i. Det är därför som markberedningen görs sent i ”Siljansforsmetoden”.

Kanske andra förutsättningar i Götaland

I södra Sverige är vegetationstrycket större och det finns en rädsla att om man väntar för länge med markberedning har gräs och örnbräken tagit över. Med det varmare klimatet i Götaland är också fröproduktionen högre, och det kanske inte är nödvändigt att invänta ett senare fröfall.

Försöken i Tagel är anlagda för att ge svar på frågan om hur tallen lättast föryngras i södra Sverige. Eftersom årsmånen är så viktig har tre årgångar av försöket lagts ut – 2017, 2020 och 2023. I varje årgång finns försöksled med kalhuggning, skärmställning (ca 200 stammar/ha) och fröträdsställning (ca 100 stammar/ha). En viktig fråga är också om markberedning är nödvändig och om den ska göras direkt eller vänta till tredje året. Totalt kartlades och följdes 4 440 fröplantor under 1–3 år. Försöksytorna är hägnade mot viltbete, dessutom har träden undgått att bli fällda i stormar. Det kan därför betraktas som ett idealtillstånd som är svårt att uppnå i praktiken.

I experimentet ingår också försöksled med plantering och sådd, men de kommer att utvärderas separat.

Resultat till och med 2023

Några viktiga resultat finns redan, men försöken behöver följas under flera år, särskilt för att utvärdera om senarelagd markberedning är gynnsam.

• Utan markberedning var plantetableringen minimal, ca 1–3 fröplantor per kvadratmeter som i många fall torkade bort i mossan. Under ett fuktigt år kan dock en del fröplantor etableras utan markberedning.
• Efter markberedning hittades 10–20 levande fröplantor per kvadratmeter. Antalet nyetablerade plantor var som störst det tredje året efter avverkning.
• Ungefär dubbelt så många fröplantor etablerades i markberedning som gjordes år fyra jämfört med den som gjordes direkt efter avverkningen. Det är dock oklart om plantorna klarar vegetationstrycket från omgivande mark på längre sikt.
• Fröfallet var som störst det fjärde året efter avverkning (ca 100–150 frön per kvadratmeter).
• Det var stora skillnader beroende på årsmån. Sommaren 2018 och försommaren 2023 var extremt torra, sommaren 2019 fuktig. Det visar vikten av att lägga ut många försök under en upprepning av år.
• Det fanns en tendens att fler plantor etablerades under den täta skärmen (200 stammar per hektar) jämfört med fröträdsställningen (100 stammar per hektar), även om skillnaden inte var signifikant.
• Resultaten visar att naturlig föryngring i kombination med markberedning är en fungerande metod för tall även i Götaland.

I takt med att försöken åldras kommer skärm- och fröträden att fällas och då blir det intressant att följa plantornas fortsatta utveckling.