Aktiva val kan öka tillväxten i skogen

Södra vill öka medlemmarnas skogstillväxt

20 % högre tillväxt på medlemsfastigheterna år 2050 jämfört med 2015. Det är visionen för skogsägarföreningen Södra. De drygt 50 000 medlemmarna ska då ha lyft medeltillväxten från 6,5 till 7,9 m³sk per hektar och år. Magnus Petersson, chef för skoglig utveckling på Södra, förklarade hur det skulle kunna gå till.

- Det är alltid skogsägaren som väljer inriktning, men Södra kan ge råd och stöd.

Klimatförändringarna kommer att påverka tillväxten vare sig vi vill eller inte, men det är oklart i vilken riktning. Högre temperatur, längre tillväxtperiod och varmare mark kan ge ökad tillväxt. Ökad avdunstning, torkstress och skadegörare kan däremot sänka den. Magnus poängterade att det finns regionala skillnader, till exempel att torka kan bli ett stort problem i östra Götaland.

Huvudspåret för att öka tillväxten ligger i aktiv skogsskötsel. Här handlar det om rätt trädslag för marken, att röja och gallra smart, och att lyckas med föryngringarna. I Götaland har tallandelen ökat i föryngringarna, särskilt i östra delen där granbarkborre och torka har lett till problem i granskogen. I dagsläget utgör tall en tredjedel av alla levererade plantor från Södras plantskolor.

En bättre skogsskötsel handlar om ett ständigt förbättringsarbete genom bättre organisation, stöd till entreprenörer, utbildning och uppföljning av resultaten. Föryngringen är avgörande för beståndets framtida tillväxt. Idag är lever cirka 70 % av plantorna efter tre år. Om markberedningen lyckas och plantan hamnar på rätt ställe överlever dock 90 %, visar de egna studierna.

Bättre föryngring, röjning och gallring

Nu pågår utvecklingen av en ny föryngringsteknik i projektet BraSatt, som bland annat innefattar en ny planteringsmaskin. Målet är att överlevnaden ska öka från 70 till 90 %, samtidigt som den påverkade markarealen minskar från 50 till 5 %. Med denna förbättring av föryngringsresultatet skulle tillväxten kunna öka med 15–20 %.

Röjning och gallring har också potential att förbättras. Det röjs för lite och för sent. I gallringen är det viktigt att skogen inte blir för gles, då tappar den tillväxt. Nu utvecklas förarstöd i skördarna så att uttagen bättre kan anpassas till den aktuella delar av beståndet.

Idag slutavverkar många skogsägare sent, med ökande risk för skador och minskad tillväxt. Södra rekommenderar en omloppstid på 65–75 år för gran på de vanligaste boniteterna, och lite längre för tall. Genom kortare omloppstider finns potential att öka tillväxten över tid.

Stor potential i förädling

Skogsträdsförädling bidrar både till klimatanpassning, resistens mot skador och ökad tillväxt. Idag levereras tredje förädlingsomgången av gran, med en totalproduktion som är cirka 25 % högre än lokalt ursprung. På längre sikt kommer SE-tekniken att kunna ta tillvara förädlingens senaste framsteg, med ännu högre produktionspotential. Björken har också stora framgångar. I det egna växthuset i Gödastorp odlas björkfrön som ger en ökad tillväxt på 20 %.

Det finns också en potential med främmande trädslag. Douglas, hybridlärk, hybridasp och poppel är särskilt intressanta, men också rysk lärk.

Askåterföring kan återställa markens produktionsförmåga efter GROT-uttag, och på bördiga marker kan det även ge ökad tillväxt.

Även om vi lyckas med allt annat kan skador ställa till det i slutänden. Här är skadebegränsning oerhört viktigt. Granbarkborre, rotröta, stormskador, snytbagge och viltskador är skador som kan hållas tillbaka med rätt skötsel och teknik.

Skogsstyrelsen har efter ett regeringsuppdrag föreslagit ett nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Jonas Paulsson redogjorde för vad det innehöll. Det överordnade målet var att bruttotillväxten skulle öka fram till nästa sekelskifte. I siffror ökar då tillväxten på virkesproduktionsmark från dagens 100 miljoner m³sk till 130 miljoner m³sk år 2100. Det förutsätter att virkesproduktion i framtiden utförs på 75 % av den produktiva skogsmarken, idag är andelen 80 %.

Hur ska man då komma dit? Precis som för Södra handlar det mycket om grundläggande skogsskötsel, det vill säga ståndortsanpassning, bra föryngringsresultat, utnyttja förädlingsvinsterna, se till att skogarna har rätt täthet och att skador förebyggs. Det är små insatser i det enskilda beståndet, men som ger stora effekter när det räknas om till hela virkesproduktionsmarken. Samtidigt ska höga naturvärden bevaras, och naturvårdande skötsel ska bidra till att utveckla livsmiljöerna. Viktigt är också att få ner betesskadorna genom att anpassa viltstammarna.

Utöver den grundläggande skogsskötseln ser Skogsstyrelsen potential i tillväxthöjande åtgärder, men dessa kommer att behöva vara begränsade till en mindre del av virkesproduktionsmarken. Där handlar det om främmande trädslag och kvävegödsling, något som lokalt kan innebära konflikter med andra mål som naturvård och renskötsel.

8 miljoner extra kubikmeter med poppel

Kan snabbväxande löv bidra till ökad tillväxt? Det var titeln på SLU-forskaren Henrik Böhlenius presentation. Han visade på den potential som finns i ökad plantering av poppel och hybridasp. Poppel passar bra på bördigare marker med ett pH över 5, vilket ofta handlar om övergiven jordbruksmark. I Sverige räknar han med att det finns cirka 500 000 hektar outnyttjad jordbruksmark, och dessutom 1,3 miljoner hektar åker som är planterad med gran. De största arealerna finns i Götaland.

Poppel har fördelen att den är mindre utsatt för viltbete, till skillnad från den mer beteskänsliga hybridaspen. Produktionen i ett lyckat bestånd på jordbruksmark i södra Sverige uppgår till 8 ton torrsubstans per hektar och år med en 20-årig omloppstid. Översatt till kubikmeter betyder det cirka 24 m³sk per hektar och år.

En realistisk beräkning av att en fjärdedel av den tillgängliga marken planteras med poppel innebär att dessa marker kan producera 8,5 miljoner m³sk per år. Det är förmodligen en underskattning eftersom tillväxten kan ökas genom till exempel askåterföring.

Huvuddelen av all poppel som planteras tillhör samma klon – OP42 – en gammal klon som kom från USA på 1940-talet. Nu pågår testning av ett stort antal nya korsningar tillsammans med Skogforsk. Preliminära resultat tyder på att det finns många kloner som skulle kunna överträffa OP42.