Ur ett beredskapsperspektiv vore det väldigt bra om vi kunde producera mer baljväxter i Sverige och minska vårt beroende av importerad sojaböna. På måndag är det Baljväxtens dag! Möt Cecilia, Diana och Åsa som forskar och utvecklar nya sorter av åkerböna och ärta - anpassade till både vårt klimat och konsumenters preferenser.
Regnet smattrar mot taket i växthuset i Svalöv där Diana Bengtsson, en av Lantmännens växtförädlare, och forskarna Cecilia Hammenhag och Åsa Grimberg, från SLU, ser över raderna av åkerböna och ärtplantor. De linjer som de har valt att utveckla vidare har karaktärsdrag som är avgörande för framgångsrik odling i Sverige.
Hög skörd, härdighet och tidig mognad är viktiga egenskaper.
Inom SLU Grogrund samarbetar forskare och växtförädlare för att utveckla nya sorter av proteinrika baljväxter. Med utgångspunkt i den svenska livsmedelsstrategin arbetar centrumet för växtförädling för att öka lönsamheten i jordbruket och främja en hållbar livsmedelsproduktion.
”Vi behöver odla mer baljväxter i Sverige och vi behöver även äta mer baljväxter istället för att som idag till stor del använda dessa grödor som djurfoder”, säger Åsa Grimberg.
De lovande linjerna av åkerböna och ärta förökas upp och testas i växthus och ute i försöksodlingar på fält. Det som gör forskningen inom SLU Grogrund speciell är det nära samarbetet mellan akademi och näring.
”Växtförädling är ett grundläggande steg tidigt i värdekedjan för livsmedel som förser lantbrukarna med sorter av våra grödor som presterar bra under våra odlingsförhållanden. Det unika samarbete som SLU Grogrund har byggt upp mellan akademi och industri är viktigt för att säkra råvaruproduktionen i Sverige i framtiden”, förklarar Åsa Grimberg.
Diana Bengtsson och Cecilia Hammenhag instämmer.
”Samarbetet är också ett väldigt roligt och lärorikt sätt att jobba på”, säger Diana Bengtsson.
Även om tanken är att baljväxter i högre grad ska konsumeras som livsmedel, kommer en stor del av skörden från de nya sorterna även fortsättningsvis gå till djuren.
”Ur ett beredskapsperspektiv vore det väldigt bra om vi kunde minska vårt beroende av importerad sojaböna och istället producera en större andel eget foder till våra lantbruksdjur här i Sverige”, säger Cecilia Hammenhag.
Vid SLU pågår flera forskningsprojekt om baljväxter. Forskarna undersöker bland annat växternas motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur, användningen av fullkornsbaserat baljväxtmjöl i livsmedel som bröd, och hur sortval påverkar smaken.
Parallellt med utvecklingen av nya sorters åkerböna och ärta publicerar forskarna vetenskapliga artiklar om sina senaste rön. En central del av forskningen är att karakterisera hundratals sorter i så kallade diversitetspaneler och identifiera genetiska markörer för egenskaper som blomningstid och frökvalitet. Dessa insikter utgör en viktig grund för att definiera växtförädlingsmålen för grödorna.
