Nytt nummer av Biodiverse: Restaurering på agendan

Det krävdes många förhandlingsvändor. Men i somras antogs den till sist, EU:s nya förordning om restaurering av natur. Nu gäller den som lag i hela EU och Sverige har ett och ett halvt år på sig att ta fram en nationell färdplan för arbetet.

Ett övergripande mål med förordningen är att det ska genomföras restaureringsåtgärder som täcker minst 20 procent av alla land- och havsområden senast 2030 – och alla ekosystem som är i behov av det senast 2050.

Beslutet har både välkomnats och kritiserats – och en hel del olika uppfattningar har cirkulerat i media.

Faktabaserad analys

Syftet med senaste numret av Biodiverse från SLU Centrum för biologisk mångfald är att ge en faktabaserad analys av vad naturrestaureringsförordningen faktiskt kan innebära. Kommer den medföra ett avbräck för svenska areella näringar – eller kan den bli ett redskap för att nå ett långsiktigt hållbart nyttjande?

En grupp experter analyserar vad ett genomförande kan komma att innebära inom sina respektive områden.

Läs om vad förordningen kan betyda för t ex:

• hotade arter och livsmiljöer som listas i EUs livsmiljödirektiv
• grönytor i städer
• vattendrag och dammar
• skogsbruket
• jordbruket
• våtmarker
• fåglar

Dessutom får du veta vilka krav som ställs på en nationell restaureringsplan och hur Naturvårdsverket arbetar med en sådan. Läs även Torbjörn Ebenhards kommentar om regeringens instruktioner för arbetet.

Läs hela tidningen på Biodiverse.se