Nyhet

Chloë främjar biologisk bekämpning genom diversifiering av grödor

Publicerad: 03 februari 2025
En kvinna framför ett rapsfält. Foto.

Chloë Raderschall är en av SLU Centrum för biologisk bekämpnings nya forskare. Chloë är en entusiastisk vandrare, trädgårdsodlare och fotograf och det var genom sitt intresse för jordbruksekologi som hon först kom i kontakt med biologiska bekämpningsmetoder. Idag driver hon sitt första egna forskningsprojekt om vilken effekt remsodling har på ekosystemtjänster.

I januari 2025 rekryterade SLU Centrum för biologisk bekämpning, CBC, två forskare tidigt i karriären och Chloë är en av dem. Målet med hennes forskning är att bidra till mer hållbara odlingssystem och motverka den pågående biodiversitetskrisen. Därför undersöker hon hur vi kan diversifiera odlingssystem för att främja biologisk mångfald och vilka ekologiska fördelar som nyttiga insekter kan ge. Målet är ett minskat behov av kemiska bekämpningsmedel och gödningsmedel. I april 2025 börjar Chloë på sitt första egna forskningsprojekt som finansieras av Formas-anslaget ”Karriärstöd for forskare tidigt i karriären”.

– I mitt projekt fokuserar jag på hur remsodling påverkar insekts- och ogräspopulationer samt ekosystemtjänster i ekonomiskt viktiga grödor i Sverige, säger Chloë.

Odlingsremsor anpassade till befintliga maskiner

Remsodling innebär att olika grödor odlas i remsor som är tillräckligt breda för att kunna hanteras individuellt med en konventionell jordbruksmaskin. Mångfalden av grödor lockar bland annat till sig naturliga fiender som ger ekosystemtjänster som resulterar i att ogräs begränsas och skadedjur kan bekämpas genom naturliga fiender. Därigenom kan användningen av kemiska bekämpningsmedel minska.

– Jag kommer också att identifiera olika hinder och möjligheter med remsodling genom att samarbeta med lantbrukare och rådgivare. Det är avgörande för att utveckla strategier för att komma i gång med effektiv remsodling på gårdsnivå. I projektet samarbetar jag med forskargrupper vid SLU i Alnarp, Lunds universitet och Wageningens universitet i Nederländerna.

Från snigelkapplöpning till hållbarhetsvetenskap i Australien

Chloë är född och uppvuxen i Schweiz, där hon tillbringade mycket av sin fritid i trädgården och den närliggande skogen. Där samlade hon insekter och ordnade snigelkapplöpningar med sin bästa vän.

– Efter gymnasiet drog jag till Australien för att studera både naturvetenskap och konst. För min kandidatexamen studerade jag zoologi och hållbarhetsvetenskap och dessutom pluggade jag glaskonst vid Australian National University i Canberra. Jag fascinerades av mångfalden av myror i Australien och skrev min masteruppsats om hur nattaktiva bulldogsmyror ser och navigerar, berättar Chloë.

Ett intresse för agroekologi ledde till Schweiz och Sverige

Förutom att studera hann Chloë också vara med i ett livsmedelskooperativ och i ett permakulturprojekt i närheten av Canberra.

– Jag blev mer och mer intresserad av agroekologi, alltså läran om hur ekologiska processer kan tillämpas i jordbruket. Därför bestämde jag mig för att flytta tillbaka till Schweiz under ett år för att göra en praktik på FiBL – Forskningsinstitutet för ekologiskt lantbruk. Det var där jag först kom att arbeta med biologisk skadedjursbekämpning.

Här arbetade Chloë med att ta fram biologiska bekämpningsåtgärder mot rapsbaggar i oljeväxter och mot suzukifluga, en skadlig släkting till bananflugan i fruktodlingar. Hon deltog även i ett projekt som undersökte effekterna av blomsterremsor på skadeinsekter i kål- och äppelodlingar. Praktiken ledde så småningom till doktorandstudier på SLU i Uppsala där hon disputerade 2021.

Från fält till landskap

– Under min doktorandtid undersökte jag effekterna av diversifierade jordbruksekosystem på både landskaps- och fältnivå. Jag tittade på insektsamhällen, insekternas födosöksbeteende och ekosystemtjänster som bevarandebiologisk bekämpning, insektpollinering samt avkastningen hos åkerböna.

Efter en kort postdok i Tyskland påbörjade Chloë en postdok vid SLU i Alnarp 2023. Där använder hon en kombination av landskapsekologi, samodling, beteendestudier och analyser av växters doftprofiler för att undersöka interaktioner mellan oljeväxter, skadedjur och deras naturliga fiender. Syftet är att minska beroendet av kemiska insektsbekämpningsmedel. Hon forskar också om hur skadedjur och pollinatörer kan hanteras på ett miljövänligt sätt i åkerbönsodlingar.

– Jag är jätteglad att få fortsätta forska kring diversifierade odlingssystem för att öka den biologiska mångfalden i jordbruket och göra det mindre beroende av bekämpningsmedel, avslutar Chloë.

Fakta:

SLU Centrum för Biologisk Bekämpning (CBC) drivs av SLU och består av fem forskare som bedriver forskning, utbildning, policyutveckling och kommunikation för att främja utvecklingen och implementeringen av biologisk bekämpning. De arbetar i nära samarbete med olika intressenter. En kommunikatör är också knuten till centret.

Biologisk bekämpning är ett samlingsbegrepp för strategier där man använder nyttiga organismer för att bekämpa skadegörare och växtsjukdomar. Det är ofta en viktig del av integrerat växtskydd (IPM) inom växtodling. Biologisk bekämpning har stor potential att begränsa skador orsakade av skadliga organismer, inklusive skadeinsekter och växtskadegörare.


Kontaktinformation

chloe.raderschall@slu.se