– Det var väldigt tydligt resultat. Rottickan hade spridit sig väldigt mycket. Det syns med blotta ögat som en svartbrun skada i barken, berättar Adriana Puentes, forskare på institutionen för ekologi.
Adriana Puentes. Foto: SLU
Hon har nyligen publicerat resultaten från försöket tillsammans med Amelia Tudoran, forskare, och Malin Elfstrand, professor, båda vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi.
De har använt granplantor som klonats med en metod som kallas somatisk embryogenes, eller SE. Det är ett snabbt sätt att producera plantor som har egenskaper som skogsbruket efterfrågar.
Motstånd mot snytbaggar...
För några år sedan upptäckte Adriana Puentes och hennes kollegor att plantor som producerats på detta sätt klarade sig bättre mot snytbaggar. Baggarna äter på barken och kan döda en stor del av skogsbrukets barrträdsplantor om de inte är skyddade.
Forskningen har också visat att om SE-plantor behandlas med växthormonet metyljasmonat, eller MeJA, så klarar de sig ännu bättre mot snytbaggarna. MeJA fungerar som en nödsignal i växten när den attackeras av en insekt och då aktiveras försvaret. Snytbaggarna verkar helt enkelt inte gilla dessa plantor.
– Det var en helt ny upptäckt och vi har gjort om försöken minst fem gånger för att bekräfta resultaten, både på labb och i fält, säger Adriana Puentes.
...men inte rotticka
Att SE-plantorna angrips mindre av snytbaggar är en spännande vetenskaplig gåta. Något måste hända under själva kloningsprocessen – men vad?
Bilden klarnade inte när de gjorde liknande experiment med svampen rotticka (Heterobasidion parviporum), som orsakar rotröta. Det är en infektion i rötter och stam som gör trädet känsligare för stormar och minskar värdet för skogsbruket eftersom det inte kan användas som virke.
Forskarna infekterade granplantor med rotticka. Efter tre veckor mätte de skadorna i barken och spridningen i veden och såg att SE-plantorna var hårdare angripna än vanliga fröplantor. Och om SE-plantorna behandlats med MeJA som annars ökar försvaret mot svampen så var angreppen ännu värre.
– Vi blev förvånade och lite besvikna när vi såg resultatet. Det hade ju varit bra om det fanns superplantor som hade bättre skydd mot både insekter och svampar. Samtidigt är det väldigt fascinerande rent vetenskapligt, säger Amelia Tudoran.
Amelia Tudoran. Foto: SLU
Fortsatt forskning
För att förstå varför SE-plantorna får mindre skador från snytbaggar har forskarna mätt förekomsten av kådkanaler och terpener, kemiska ämnen som träden tillverkar. Båda dessa faktorer är viktiga för trädens försvar.
– SE-träden hade färre kådkanaler och mindre mängs terpener så det kan inte förklara varför snytbaggarna undviker dem. Däremot skulle det ju kunna förklara varför svampangreppen blir större.
Nästa steg är att undersöka hur försvarsgener utrycks i SE-plantor respektive fröplantor när de utsätts för svampar och snytbaggar.
Forskningen om SE-plantor och hur de påverkas av andra organismer är spännande men också viktig för skogsbruket. SE-granplantor kommer snart att finnas på marknaden och då är det bra för skogsägaren att veta att de är mindre känsliga för snytbaggar men möjligen mer känsliga mot rotröta.
– Nu är det också på gång att skapa tallplantor med den här tekniken. Då skulle vi kunna göra samma experiment med dem. Det skulle vara spännande, säger Adriana Puentes.
Vetenskaplig artikel
Propagation through seed or somatic embryogenesis: comparing the effects of two methods and methyl jasmonate treatment on Norway spruce resistance to Heterobasidion infection
