Hur jobbar vi för att trygga samhällsutvecklingen, samtidigt som vi ökar livsmedelsproduktionen och säkerställer en hållbar förvaltning av vatten och vattenmiljöer? Den 5 februari samlades närmare 80 tjänstepersoner, företagare, lantbrukare och akademiker på plats i Ultuna och online under detta tema. Diskussionerna handlade framför allt om hur vi kan hjälpas åt för att tillgodose olika behov och intressen samtidigt.
Goda exempel lyftes fram av representanter från lantbruket, Jordbruksverket, Structor Vatten och Miljö Uppsala AB, Länsstyrelsen Östergötland, Enköpings kommun, Hushållningssällskapet och SLU som presenterade hur arbetet med vatten i jordbrukslandskapet ser ut för respektive aktör.
Hur vattenarbetet fungerar i praktiken styrs framför allt genom olika förordningar och direktiv på både nationell nivå och EU-nivå som till exempel Livsmedelsstrategin, art och habitatsdirektivet, Vattendirektivet, Naturrestaureringsförordningen och EU:s kommande Markdirektiv. Att navigera dessa och att samarbeta nära andra aktörer innebär ofta stor komplexitet för den enskilde aktören. Även hur medel fördelas och hur samarbetsstrukturer ser ut har en stor påverkan på arbetet.
Olika aktörer har olika roller och ansvar i vattenarbetet. För att vara effektiva och komma framåt behöver varje aktör bidra där den gör störst nytta. Samtidigt kan vi inte ägna oss åt en sak i taget, vi behöver jobba mot flera mål samtidigt.
– När diket behöver underhållas så borde vi passa på att se till så det även klarar ändrade flöden och nya miljökrav. För att lyckas krävs samarbete mellan olika aktörer. Vi behöver mötas och diskutera. Hydrotekniska sällskapet vill vara en arena där aktörer verksamma inom jordbrukets vattenhantering kan samlas, säger Tomas Johansson, utredare på Jordbruksverket inom vattenhushållning.
Vatten är en gemensam resurs och ska finnas till för livsmedelsproduktion, dricksvatten och ekosystem. Varierande nederbörd med perioder av både riklig nederbörd och torka under odlingssäsongen har medfört förändrade förutsättningar för jordbruket, och behovet av att ha väl fungerande dränering och tillgång till bevattning inom jordbruket har därför ökat. För att forskningen ska kunna bidra med tillförlitliga rekommendationer inför framtiden är det viktigt att data samlas in i försök som görs under långa tidsperioder, så kallade långliggande försök.
– Vårt äldsta försök om vatten i jordbruket har pågått i snart 40 år. I dessa långliggande försök kan vi studera effekter av olika typer av dräneringssystem på markens bördighet under långa tidserier. Många effekter av de grödor, växtföljder och odlingsåtgärder som används inom jordbruket blir tydliga först på lång sikt, och det är därför dessa försök är så viktiga, säger Ingrid Wesström, forskare på SLU.
Vid SLU finns tre långliggande försök inom ämnesområdet hydroteknik: bortodling på organogen jord, kalkens långsiktiga struktureffekter och reglerad markavvattning.
SLU har även långliggande försök inom jordbearbetning, landskapsekologi, växtnäring, ogräsbiologi, odlingssystem, odlingssystem i norra Sverige och vattenvård. För mer information, besök SLU Långliggande jordbruksförsök.
För att ta del av presentationerna från Vattendagen, besök Hydrotekniska sällskapet.