Markhälsan – en grund för vår civilisation

– De flesta av oss tänker inte på att mark ju egentligen är grunden för våra civilisationer, säger Roy Neilson, markekolog och forskare vid James Hutton-institutet i Skottland.

– Vi ser nu hur urbaniseringen fortsätter att ta över produktiv jordbruksmark, hur marker får minskad biodiversitet och minskande mullhalter. Fortsätter vi på den vägen blir allt gradvis sämre, säger Roy Neilson.

Markhälsan världen över står inför många hot. Odlingsmark försvinner när städer och öknar breder ut sig, marker förgiftas av tungmetaller eller packas hårt till priset av minskad biodiversitet. Försämrad markhälsa samspelar ofta med effekter av klimatförändringar och annan mänsklig påverkan. Exempelvis kan erosion bero på häftiga skyfall, men också på plöjning. Enligt EU:s markobservatorium, som genomför regelbundna jordprover, är idag omkring 62 % av unionens marker degraderade, enligt ett system med totalt 18 kriterier.

Vad är en ”frisk” jord?

Men vad innebär begreppet ”markhälsa” egentligen?

– Det finns olika sätt att definiera det. Men det är ofta kopplat till markens olika funktioner, och kemiska, fysiska och biologiska egenskaper, säger Johanna Wetterlind, som forskar om markhälsa på SLU i Skara.

– I det mycket vida begreppet läggs ibland också hur lantbrukarna som odlar marken mår, och ofta pratar man också om det i anslutning till ekosystemtjänster.

Begreppet markhälsa har sina fördelar – men också sina nackdelar, menar Johanna Wetterlind.

– I begreppet hälsa lägger vi ofta ”frisk” eller ”sjuk”. Men vad är en ”frisk” jord?  Mark som inte är så bördig, till exempel, är inte en sjuk jord, för bördighet hänger delvis ihop med sådant som var marken finns, i landskapet eller i världen.

Markhälsa i forskarfokus

Både Johanna Wetterlind och forskarkollegan Anke Herrmann på SLU i Uppsala konstaterar att det sedan ungefär tio år pågår ett uppsving för intresset för markhälsoforskning. Markhälsa är nu också ett av fem definierade mission areas som EU satsar extra resurser på under några år framöver.

– Och det är ett stort ”Wow!”; nu blir marken äntligen synlig och viktig! Det är ju en ändlig resurs, och det tar flera årtusenden att bygga upp mark igen.

– Den största utmaningen är att förstå komplexiteten! Marker är så olika, och markhälsan påverkas av så många olika faktorer.  Någon ”one size fits all solution” finns inte för markhälsa. Men nu måste vi försöka ta vara på de möjligheter som ges, och skapa ett robust vetenskapligt ramverk för detta, säger Anke Herrmann.

Markhälsa handlar också om stadens mark

Ordet markhälsa för lätt tanken direkt till jordbruksmark och matproduktion; alltså, till åkrar eller betesmarker för djur. Men mark är också exempelvis öknar, strandnära mark, karga stäpper, skogsmark, och mark inne i städer.

– Vi ser ofta på mark som en yta som vi bygger på. Men nu förstår vi mer och mer mark som levande och dynamiska ekosystem, också i staden, där mark är ett habitat för djur och växter, säger Nina Vogel, programchef för SLU Urban Futures.

Hon konstaterar att markens beskaffenhet i städer kraftigt påverkar kapaciteten att hantera exempelvis extrem nederbörd. Även mikroklimatet påverkas, eftersom exempelvis parker ger svalkande skugga, medan mörk asfalt absorberar värme.

– Att i staden ha möjlighet att odla kan påverka både fysisk och psykisk hälsa, och även ur beredskapsperspektiv debatteras matproduktion i och nära städer. Fokus är på var och hur vi använder mark. Förtätning är en utmanande process, men jag menar att tätare städer går att kombinera med mer jord och grönska och levande ekosystem i staden, säger Nina Vogel.

En som arbetar både för förbättrad markhälsa och god matberedskap genom lokal produktion nära staden är Leòn Biundo, som leder arbetet på Alnarps agroekologiska gård. SLU-studenter som arbetar där kombinerar grönsaksproduktion med agroforestry, där man varvar träd och buskar med olika grödor. Leòn Biundos masterarbete handlade om hur markhälsan påverkades av de här odlingsmetoderna.

– Då kunde jag bara följa utvecklingen under ett år, men såg att markhälsan gick åt rätt håll. Nu hoppas jag att det som fortsättningsvis sker med markhälsan på Alnarps agroekologiska gård ska fortsätta att intressera forskarna.

Hör mer i avsnitt #38 av podden Feeding your mind från SLU Future Food: Markhälsan – en grund för vår civilisation.

Finns där poddar finns.