Växer skogen sämre – och i så fall varför?

Jonas Fridman, forskningsledare på Riksskogstaxeringen, inledde med att berätta om inventeringen av den svenska skogen, från starten 1923 till idag. Under dessa 100 år har virkesförrådet fördubblats i hela landet och i Götaland handlar det om nästan en tredubbling (190 %).

Jonas poängterade att tillväxt är en komplex variabel, och att det är lätt att snubbla när man pratar om olika mått på tillväxt. Den avsatta tillväxten är ett sammansatt mått på alla träds årliga volymtillväxt i genomsnitt under den 5-årsperiod som oftast används i Riksskogstaxeringens redovisning. Denna inkluderar även tillväxten på träd som avverkats under perioden. Den avsatta tillväxten i Götaland har ökat hela tiden fram till cirka 2010, då med en topp på cirka 45 miljoner m³sk per år. Men därefter har tillväxten minskat till cirka 35 miljoner m³sk per år idag.

Den avsatta tillväxten på nationell och regional nivå är sammansatt av flera komponenter. Skogsmarksarealen är förstås viktig, men den har knappast ändrats över åren. Åldern spelar också roll eftersom träd i olika åldrar växer olika fort. Åldersklassfördelningen har dock inte ändrats så mycket att det skulle kunna förklara tillväxtnedgången. Virkesförrådet är en viktig faktor – ju högre virkesförråd, desto större avsatt tillväxt. Men förrådet i Sverige har inte minskat, det fortsätter att öka, om än i långsammare takt det senaste decenniet. Då återstår den sista viktiga komponenten – de enskilda trädens tillväxt. Det är denna som Riksskogstaxeringen får fram genom att mäta årsringar. Och där ser man en tydlig nedgång.

Jonas Fridman menade att resultaten utesluter att ökad avverkning skulle ligga bakom nedgången i avsatt tillväxt. Avverkning och naturlig avgång är i storleksordningen 110 miljoner m³ per år, vilket är en väldigt liten andel av det totala virkesförrådet i landet på 3,6 miljarder m³. Förklaringen ligger i stället i de enskilda trädens lägre tillväxt det senaste decenniet. Den största dippen syntes den torra sommaren 2018. Nu återstår att se om kurvan vänder uppåt efter någon blötare sommar, men ännu finns inga mätdata.

Forskarna brottas nu med orsakerna till den lägre tillväxten. Det hetaste spåret just nu är Vapor Pressure Deficit (VPD), som är skillnaden mellan hur mycket luftfuktighet som finns jämfört med ett fuktmättat tillstånd vid en viss temperatur. Ju högre VPD, desto torrare luft alltså. Det finns mätningar både på försöksnivå i Sverige och globalt som visar att VPD har ökat år för år. När luften blir för torr, stänger barren sina klyvöppningar och slutar fotosyntetisera även om det finns vatten i marken.

Men virkesförrådets förändring och kolbindningen då? Där handlar det om skillnaden mellan avsatt tillväxt och avgång (avverkning och naturlig avgång). Det är denna skillnad som kan översättas till kolinbindning och rapporteras till EU:s LULUCF-räkenskaper. Men det är en annan fråga som kommer upp på kommande webbinarier.

Torka och tillväxt – se över gallringsrutinerna

Emma Holmström är professor i skogsskötsel, knuten till SLU och Universitetet i Inlandet i Norge. Hon ställde frågan om hur klimatförändringen påverkar skogen och om vi behöver justera vår skogsskötsel. I Sverige har näringen alltid betraktats som den viktigaste begränsande faktorn – ju mer näring, desto högre tillväxt – och skötseln har anpassats efter det. Men – det kanske kommer att handla mer om vatten i framtiden. Ett varmare klimat med längre tillväxtperiod kommer snarare att öka utbudet av näring, även om det atmosfäriska kvävenedfallet har minskat dramatiskt de senaste 20 åren. Dessutom har koldioxidhalten ökat i luften så träden växer allt snabbare. Då kan det uppstå andra flaskhalsar – särskilt om somrarna blir torrare riskerar vatten att bli den begränsande faktorn.

Emma berättade gallringsarealen har minskat mycket de senaste decennierna, samtidigt som arealen slutavverkningar har ökat. Om skogarna blir tätare ökar också konkurrensen mellan träden om vatten och andra resurser. Hon visade också att gallring ger väldigt snabb respons på trädens tillväxt och vitalitet.

I framtiden – om vi möter allt längre torrperioder – kan gallringen användas som ett verktyg för att minska trädens stress. Har vi haft en varm sommar och tror att vi får fler är en insatt gallring positivt. Hon efterlyser helt enkelt ett dynamiskt synsätt på gallringar som tar hänsyn till vattentillgången.

Emma Holmström yfte också upp vikten av att vårda skogens vatten – den blå infrastrukturen – så att vi behåller vattnet i marken i stället för att dränera bort den. Vatten och torkrisk har också stor betydelse för hur vi ska lyckas med våra föryngringar. Här gäller det att hitta de planteringspunkter som har bäst tillgång till vatten.

Längre men smalare träd

Alex Appiah Mensah är forskare på SLU och har bland annat undersökt hur trädens tillväxt och form har förändrats över tid. Skog idag växer betydligt snabbare än skog för 30 eller 50 år sedan, och det är framför allt trädens höjdtillväxt som har ökat. En femtioårig tall eller gran är idag cirka 2 meter högre än ett 50-årigt träd på 1980-talet, och ytterligare 2 meter högre än ett 50-årigt träd på 1950 talet.

De enskilda trädens grundyta har inte ökat lika mycket som höjdtillväxten sedan 1980-talet. Träden har helt enkelt blivit längre men slankare.

Det kan finnas många förklaringar till förändringen. Alex har tidigare föreslagit att den ökade koldioxidhalten har bidragit till att trädens vattenhushållning blir effektivare, och att det skulle förklara den ökade höjdtillväxten. En annan förklaring är att förädlade träd växer snabbare på höjden. Nu håller han på och undersöker vilken betydelse beståndens täthet har, och mycket tyder på att tätare bestånd med större konkurrens mellan stammarna bidrar till smalare men högre träd. I en gles skog påverkas stammarna av vinden och avsätter mer ved i stammen, som därmed blir tjockare.