Hur påverkas samspelet mellan arter - naturens väv - av människan och invasiva arter? I ett stort internationellt projekt besöker forskare mer och mindre påverkade öar för att ta reda på det. Nyligen kom Tomas Roslin, professor i insektsekologi vid SLU, hem från Patagonien. Här är hans rapport!
Vår uppgift var att kartlägga växtligheten och undersöka samspelet mellan växterna och allehanda organismer. Svampar och nematoder (eller rundmaskar) på deras rötter. Pollinatörer som besöker deras blommor. Fåglar som äter deras bär och frukter. Insekter som lever på bladen.
Genom att förstå vilka arter som växelverkar med varandra kan vi avläsa naturens väv. Vi kan också sluta oss till de olika arternas betydelse: vilka arter som är viktigast för att hålla ihop väven, och vad som händer om en art försvinner.
Här gräver vi fram växtrötter. De svampar som växer på eller intill rötterna identifieras senare genom DNA-sekvensering.
I Patagonien råder det sensommar i februari, men vädret var mestadels regnigt, blåsigt och kallt.
Bild: Tomas Roslin
För att mäta hur växelverkan mellan arterna påverkas av människan och av olika invasiva arter besöker vi öar med större och mindre människopåverkan. Här tar vi oss i land på en obebodd ö i Kap Horns skärgård. De här öarna ligger i Subantarktis, så lång söderut man kan komma innan man råkar på Antarktis.
Bild: Tomas Roslin
Nya arter sprider sig med människan och nästlar sig in i lokala interaktionsvävar. Jordhumlan Bombus terrestris har spridit sig världen över. I sitt nya utbredningsområde kan den ofta konkurrera med lokala pollinatörer. I Patagonien var den faktiskt den vanligaste besökaren på många blommor.
Bild: Anna Traveset
För att utreda vilka insekter som lever på vilka växter använde vi slagskärmar. Man håller skärmen under grenarna och knackar på bladverket så att insekterna trillar ner på skärmen. Har man ingen skärm kan man använda ett uppochnervänt paraply.
Foto: Här går Tomas igenom sin fångst. Anna Traveset
I Patagonien är de flesta buskar taggiga och stickiga. Gaultheria mucronata har vita blommor som är populära band pollinatörerna, och goda röda bär som äts av fåglar (och forskare).
Bild: Tomas Roslin
På en av öarna upptäckte vi en massförekomst av en påfågelsspinnare i familjen Saturniidae. Den vuxna (natt)fjärilen har vackra ögonfläckar på vingarna, medan larven har roliga hårliknande utväxter och är stor som en prinskorv. Larverna låg utspridda i tusentals och lät sig väl smaka av flera olika växtarter.
Bild: Tomas Roslin
En av de ursprungliga rovdjuren i Patagonien är jordlöparen Ceroglossus suturalis. Den livnär sig på andra insekter, som i sin tur livnär sig på växter. På det sättet kan rovdjuret påverka växter utan att äta dem själv. Bild: Manuel Nogales
Just eftersom öarna avgränsas av vatten blir de naturliga laboratorier för att studera biologisk mångfald. I projektet undersöks samspelet mellan arter - naturens väv - på öar som är mer och mindre opåverkade av männskor och invasiva arter.
Läs mer om projektet IslandLife
Tomas Roslin, professor i insektsekologi
Institutionen för ekologi, SLU
tomas.roslin@slu.se 018-672383