– Man kan säga att Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur arbetar i ett intressant gränssnitt mellan etnologi, agrarhistoria och nordiska språk – och jag hoppas kunna föra in lite mer tankar rörande människans relation till den biologiska mångfalden i den verksamheten, säger Håkan Tunón, föreståndare för SLU Centrum för biologisk mångfald.
Kungliga Gustav Adolfs Akademien grundades 1932 – 300 år efter Gustav II Adolfs död. Namnet förklaras av att den gamle kungen förknippas med vad som brukar betraktas som Sveriges allra första program för folklivsforskning.
Akademin arbetar brett för att främja forskning om svensk folkkultur – genom allt från stipendier och priser till publikationer, föredrag och symposier.
De totalt 200 ledamöterna tillför olika kompetenser.
Traditionell kunskap och hållbart nyttjande
Håkan Tunón är i grunden farmacie doktor och har en gedigen meritlista, där betoningen ligger på lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Arbetet sker ofta i samverkan, bland annat med Sametinget, Naturvårdsverket och andra organisationer. Håkan Tunón har även samordnat flera större projekt med fokus på utmarksbete och fäbodbruk.
– Min forskning handlar mestadels om mötet mellan natur och kultur och lokalt naturresursutnyttjande, vilket utgör beröringspunkter till Kungliga Gustav Adolfs akademiens uppdrag, säger han.
Gedigna kunskaper av stort intresse
På sin webbplats skriver akademin att Håkan Tunóns publikationslista ”vittnar om hans gedigna kunskaper inom fält av stort intresse för Akademien, t.ex. traditionella kunskaper och etnobiologi”.
De lyfter särskilt fram böcker som Samisk etnobiologi (2000), Människan och naturen (2001), Människan och floran (2005), Människan och faunan (2007), Nycklar till kunskap: Om människans bruk av naturen (2010) och Fäboden: naturen, kulturen och kulturlandskapet (2019) – samtliga redigerade av Håkan Tunón.
Håkan Tunón är även ledamot i av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien sedan 2014.
