Ett nytt EU-finansierat projekt ska ge bättre förståelse kring EU:s växthusgasbudget med hjälp av innovativ modellering av kolets landbaserade kretslopp. De nya modeller som skapas i projektet kommer att stödja politiska beslut gällande markanvändning, för att minska utsläppen av växthusgaser. Projektet, som leds av Ruben Valbuena från SLU, har en budget på 12 miljoner euro under fem år och inbegriper 21 europeiska partners.
EU har satt upp ambitiösa mål för minskade utsläpp av växthusgaser, och en viktig komponent är landbaserade kolkällor och kolsänkor. För att kunna uppfylla målen, övervaka framstegen och utveckla nya åtgärder, behöver beslutsfattare mer tillförlitliga data från olika typer av landskap, och dessa data ska kunna uppdateras ofta.
Under de kommande fem åren ska ett nytt EU-projekt möta dessa behov genom att kombinera jordobservationsdata från fjärrsensorer och införliva dem i olika metoder för modellering av kolets kretslopp – något som aldrig har gjorts tidigare. Det ska också dra nytta av expertis från 21 europeiska partners. Projektet, NextGenCarbon*, finansieras av Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation.
– Syftet med NextGenCarbon är att utnyttja den potential som finns i satellitburna sensorer och andra typer av skogsinformationskällor för att förbättra vår kunskap om hur skogslandskapen och deras förvaltning kan gynna våra klimatmål och ge snabba uppdateringar av kolbindning, säger Ruben Valbuena, som är koordinator för projektet och professor i skoglig fjärranalys vid SLU:s institution för skoglig resurshushållning.
Den nya generation av globala kolmodeller som ska tas fram i projektet ska göra det möjligt att tillhandahålla tillförlitliga och snabbt uppdaterade data om europeiska kollager. Detta kommer att tjäna det politiska arbetet på flera fronter, bland annat EU:s budgetering av växthusgaser.
– Vi är mycket glada över att bidra med vår expertis inom fjärranalys i projektet och ser fram emot att arbeta med detta viktiga ämne tillsammans med världsledande klimatforskare, fortsätter Ruben Valbuena.
Projektet innebär också samarbeten med professorerna Matthias Peichl och Göran Ståhl, och att två viktiga forskningsområden vid SLU i Umeå förs samman. Matthias Peichl, från institutionen för skogens ekologi och skötsel, förväntar sig att projektet kommer att leverera en milstolpe i vår förståelse av den globala kolcykeln genom att koppla samman en mängd markbaserade mätningar med banbrytande fjärranalysinformation.
– Jag tycker att det är spännande att data från det europeiska ICOS-nätverket, som SLU bidrar till inom ICOS Sverige, kommer att vara ett centralt stöd för detta projekt, säger Peichl.
– En nyckel till framgång för detta projekt kommer att vara att kombinera alla dessa datamängder på ett effektivt sätt, och för att lyckas kommer det att krävas nya metoder för dataassimilering. Projektet samlar flera ledande europeiska grupper inom detta område, avslutar Göran Ståhl från institutionen för skoglig resurshushållning.
*NextGenCarbon: Next Generation Modelling of Terrestrial Carbon Cycle by assimilation of in situ campaigns and Earth Observations. Projektet löper från 2025 till 2029.
Ruben Valbuena, professor
Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU
Ruben.valbuena@slu.se, 090-786 83 96, 073-062 93 27
Sanna-Kaisa Riihimäki, forskningsassistent
Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU
Sanna.kaisa.riihimaki@slu.se, 090-786 85 77, 076-109 86 18
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)
Professor Ruben Valbuena presenterar NextGenCarbon-projektet vid SLU Umeå, november 2024. Foto: SLU, avdelningen för skoglig fjärranalys
Funded by the European Union. However, the views and opinions expressed are those of the author(s) and do not necessarily reflect those of the European Union or CINEA. Neither the European Union nor the granting authority can be held responsible for them.
