Ny rapport från SustAinimal: Svensk mjölkproduktion – Vad kan vi lära av det förflutna? Trendindikatorer bakåt och vägar framåt

Under de senaste trettio åren har två omfattande systemförändringar skett inom svensk mjölkproduktion: ett omfattande teknikskifte i ladugårdarna och en övergång från statligt reglerade priser och inhemskt fokus, till exponering på den internationella marknaden. Strukturrationaliseringen har av många inom sektorn setts som ofrånkomlig och effektivisering och ökad avkastning har ofta setts som den enda möjligheten att stärka de kvarvarande producenterna. Inför EU-inträdet fanns en stark tilltro till att Sverige skulle kunna ta marknadsandelar på den globala marknaden, men den svenska mjölksektorn har istället tappat marknadsandelar och självförsörjningsgraden har minskat.

Rapporten innehåller två delar, där den första delen beskriver en studie som sammanfattat utvecklingen inom svensk mjölkproduktion från år 1990 till 2020 och identifierat olika indikatorer för hållbarhet för att på så vis kunna följa trender och förändringar över tid. Den andra delen sammanfattar två workshoppar som gjordes i tillägg till den första studien för att diskutera hur olika branschintressenter såg både på historien och vad som tros vara viktigt för framtidens mjölkproduktion.

– Det känns särskilt roligt att vi med den här rapporten både kan bidra med en ganska omfattande historisk beskrivning och att vi kan förmedla inspel från samtal mellan viktiga intressegrupper i hela kedjan, från mjölkproducenter till dagligvaruhandeln. Jag hoppas att rapporten kan ge inspel till att utveckla svensk mjölkproduktion, både för näringen, myndigheter och inspirera till nya forskningsprojekt säger Mikaela Lindberg, en av författarna till rapporten.

De positiva värden som särskilt lyftes fram under workshopparna var mjölkproduktionens bidrag till hållbara och näringsrika livsmedel, dess bidrag till landets matförsörjning och livsmedelsberedskap, liksom en levande landsbygd. Mjölkproduktionen har också möjlighet att, i mycket större omfattning än vad som är fallet idag, bidra till ökad biologisk mångfald och fler ekosystemtjänster, men då behöver förändringar ske i produktionen och stödsystemen. För att verkligen kunna bidra till ökad livsmedelsberedskap och matförsörjning måste gårdarna spridas mer över landet och möjligheterna vidgas för mindre gårdar att vara livskraftiga. Detta är förändringar som kräver insatser från samhället och framför allt från myndigheterna.

Läs och ladda ner rapporten på SLU Pub: Svensk mjölkproduktion – Vad kan vi lära av det förflutna? : trendindikatorer bakåt och vägar framåt

Läs mer om projektet Hållbar produktion och konsumtion av mjölk