Jämförande studier av olika föryngringsmetoder har ofta utgått från mätningar i olika bestånd där metoderna har använts i vart och ett. Många studier har också använt modeller för att förutsäga föryngringsresultat, framtida virkesproduktion och ekonomi. I en ny vetenskaplig artikel redovisar Mikolaj Lula, Ola Langvall och Christer Karlsson resultaten från ett fältförsök där alla metoder har jämförts sida vid sida i samma bestånd.
Tallskog på relativt svag bonitet
I försöket i Jädraås ingår också plantering och sådd med contortatall samt effekterna på naturlig föryngring av att gödsla fröträden. Försöket anlades i en 170-årig tallskog på relativt svag bonitet (T18). År 2011 kalavverkades en del av området medan fröträd lämnades på en annan del. Samma år harvades kalytan och året efter utfördes plantering och sådd med förädlade plantor. I fröträdsytorna gjordes markberedningen 2014, tre år efter att fröträden ställdes. Under fröträden jämfördes markberedning med harvning och med hjulspår.
I försöket ingick också försöksled med planterad och sådd contortatall samt med plantering och sådd av oförädlade plantor, odlade från frö från fröträden. Dessa planterades och såddes 2015, tre säsonger senare än planteringen av förädlat material. En ytterligare frågeställning lades till i fröträdsställningen, där en del av fröträden gödslades för att stimulera blomning och frösättning.
Försöket är tänkt att följas under många år för att kunna utvärdera den långsiktiga produktionen. Mätningarna som ligger till grund för artikeln gjordes hösten 2022, elva år efter den första omgången med sådd och plantering. Det ger i alla fall en bild av hur etableringen har lyckats och hur snabbt skogen nått ungskogshöjd. Alla försöksled är inte direkt jämförbara eftersom naturlig föryngring etablerades tre år senare än plantering och sådd med förädlat material.
Plantering överlägset
I jämförelsen av plantering och sådd med förädlat material var de planterade plantorna 1,4 meter högre än de sådda – cirka 3,6 meter jämfört med 2,2 meter. Det var ingen skillnad i höjd mellan tall och contortatall i detta försök.
Plantering och sådd med oförädlat material visade samma rangordning. Här var de planterade träden nästan dubbelt så höga som de sådda och naturligt föryngrade. Det syntes ingen skillnad i höjdtillväxt mellan sådd och naturligt föryngrad tall.
Bar mineraljord bäst för naturlig föryngring
I de försöksled som hade harvats under fröträden återfanns 59 % av de självsådda plantorna i bar mineraljord medan bara 18 % hittades i icke markberedd mark trots att den utgjorde störst andel av ytan. I blandad humus och mineraljord fanns 23 % av plantorna. Det var ingen signifikant skillnad i höjd mellan de olika substrattyperna, men det fanns en tendens att plantor i humus-mineraljordsblandning var något högre.
Mätningen konstaterade också att markberedning i form av hjulspår inte skapar tillräckligt bra groningsbäddar. Dubbelt så många plantor etablerades efter harvning som i försöksledet med hjulspår. Dessutom var andelen tomma ytor hög i hjulspårsledet, medan alla provytor efter harvning hade plantor.
Ingen effekt av fröträdsgödsling
Det syntes ingen skillnad i antalet naturligt föryngrade plantor om fröträden hade gödslats eller inte. Tidigare studier har visat att fröproduktionen kan ökas kraftigt på 3-5 års sikt genom att gödsla fröträd (Fakta Skog nr 3, 2022).
