Urban grönska måste anpassas bättre till klimatförändringar

Urban grönska kan leverera naturbaserade lösningar som både skapar trivsel och minskar effekterna av klimatförändringar i städer genom att exempelvis bidra med skugga, rena luften från farliga partiklar och minimera översvämningar. De kan dock själva vara känsliga för nya förhållanden som uppstår med ett förändrat klimat.

I en ny artikel listas fyra ekologiska och socioekonomiska nyckelområden som avgörande för hur den urbana grönskan ska kunna stå emot och anpassas till klimatförändringar: artval, trädförsörjning, trädens livscykel och samhällsengagemang.

– Urban grönska är nästan helt avgörande för hur vi ska kunna leva och fungera i våra städer. Den har också viktiga kulturella effekter, vi mår bra av den och kräver grönska för att kunna återhämta oss. Men vi behöver också grönska som kan hantera värmen och slitaget när fler bor i städer. Rätt växt till rätt sammanhang är avgörande, säger Henrik Sjöman, forskare vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning.

Henrik Sjöman och Björn Wiström är medförfattare tillsammans med forskare från hela världen. De ser att utmaningarna är globala, bara arterna skiljer sig åt.

Historiskt har tänket kring urban grönska sett annorlunda ut. Alltför stort fokus har lagts på en och samma trädart samt där estetiska och traditionella aspekter haft en större roll än funktion och tolerans, aspekter som inte längre är lämpliga.

– Malmö är ett bra exempel på att man historiskt använt några få trädarter som har fungerat bra. Det är ett vanligt globalt fenomen. I Malmö satsade man mycket på alm och när de blev sjuka försvann väldigt många av träden. Vi måste satsa på en mångfald av arter för att möta dagens och morgondagens utmaningar såsom sjukdomar eller nytt klimat som kan påverka de träd som vi har, eller planerar att plantera. Vi måste riskminimera och inte riskera tappa för stora andelar av en trädpopulation, säger Henrik Sjöman.

Optimistiska planer om att många träd ska planteras fokuserar ofta all budget på inköp av träd men tar sällan hänsyn till skötseln som är särskilt viktig i städer där träden inte alltid får de resurser och utrymme som de behöver.

– Vi måste ha förmågan att se in i kristallkulan. Vilken typ av gestaltning klarar av framtida förutsättningar? Ibland leder det till ett skifte till ett helt nytt växtmaterial som vi inte alls har använt tidigare. Klarar vi det kan vi skapa miljöer som filtrerar luft, ger skugga men också är vackra och ger platsspecifika värden, säger Henrik Sjöman.