Under hösten och vintern har framtiden för Svenska kyrkans skog debatterats flitigt. Forskare och analytiker vid SLU har på uppdrag av utredaren och olika stift genomfört analyser av kyrkans skogar och skogsbruk. Vi sammanfattar framtidsanalyserna gjorda av SHa här.
Kyrkan presenterade under hösten 2024 en utredning om det framtida skogsbruket på dess innehav. De äger drygt 400 000 ha fördelat över 13 stift runtom i Sverige. Storleken på stiftens andelar varierar. Den vanligaste skogsbruksmetoden idag är i enlighet med övriga Sverige trakthyggesbruk. SLU deltog i utredningsarbetet med konsekvensanalyser av olika skogsbruksscenarier med hjälp av Heureka PlanVis och Riksskogstaxeringens provytor inom kyrkans mark som startläge.
Efter att utredningen presenterats har ytterligare analyser utförts av SLU på beställning av kyrkan. I den första analysen användes Heureka PlanVis och data från stiftens egna beståndsregister för att beräkna främst ekonomiska konsekvenser av det scenario som förordats i utredningen. Den andra analysen innehöll en konsekvensanalys genomförd med Heureka RegVis där samma scenario tillämpades över hela landet med Riksskogstaxeringens data som startläge.
I initiala utredningen rapporteras resultat från fem olika scenarion: ett referensscenario som efterliknar dagens skogsbruk samt fyra scenarier med en ökad andel avsatt skog samt olika kombinationer av hyggesfritt skogsbruk och anpassat trakthyggesbruk. Kyrkans utredare förordade en omställning av kyrkans skogsbruk utifrån ett multifunktionellt fokus enligt följande:
- ökade avsättningar om 20 % av den produktiva skogsmarksarealen,
- ökad areal med naturnära skogsbruk där 33 % brukas med hyggesfria metoder och renskötselanpassat skogsbruk och
- på återstående 47 % bedrivs trakthyggesbruk med särskilda anpassningar, som förlängda omloppstider och avveckling av contorta-bestånd.
Scenariot som efterliknande utredningens förslag i den första analysen uppskattades ge ca 25 % lägre intäkter under simuleringsperioden på 50 år jämfört med scenariot som efterliknar dagens skogsbruk. Det motsvarar ungefär 100 miljoner kr/år i medeltal. För att bedöma tillgången på biologisk mångfald användes andel gammal skog och andel äldre lövrik skog som indikatorer. Skillnaderna i areal gammal skog var små under de första 20 åren men efter 50 år hade arealen minskat från 65 000 ha till 60 000 ha med dagens skogsbruk och ökat till 90 000 ha med det förordade scenariot. Motsvarande för äldre lövrik skog var en minskning från drygt 30 000 ha till 20 000 ha med dagens skogsbruk och en ökning till 50 000 ha med det förordade scenariot.
De kompletterande stiftsvisa analyserna baserades på stiftens beståndsregister. De resulterade i ungefär samma ekonomiska konsekvens över hela simuleringsperioden som i utredningen, men visar också att i ett kortsiktigt perspektiv blir det procentuella tappet med det förordade scenariot betydligt större.
Konsekvensanalysen av att tillämpa det förordade scenariot över hela landet visar att den potentiella avverkningen blir ca 10 miljoner kubikmeter lägre per år under den första femårsperioden och ca 30 miljoner kubikmeter lägre per år de följande 25 åren. Under 2023 avverkades ca 90 miljoner kubikmeter.
— Det är bra att framtidsanalyser framtagna med Heurekasystemet, används i utredningar av det här slaget. Framtidsanalyser framtagna med Heurekasystemet kan ge värdefulla underlag för att förstå och planera för en hållbar förvaltning av skogen. Men för att undvika felaktiga tolkningar är det viktigt att komma ihåg att det rör sig om modellberäkningar och inte absoluta sanningar, ingen vet ju exakt hur skogen kommer utvecklas i framtiden. Jämförbarheten mellan scenarierna är dock god då det är samma uppsättning modeller som används i de olika scenarierna, säger Karin Öhman, Professor i skoglig planering.