32 mindre projekt delar på närmare 6 miljoner kronor för att utveckla och förbättra SLU:s fortlöpande miljöanalys.
SLU:s fortlöpande miljöanalys förser myndigheter med efterfrågade beslutsunderlag och data för att nå miljö- och hållbarhetsmålen. Genom att utlysa interna medel vill SLU uppmuntra till nya tillämpningar och förbättringar inom miljöanalysen. Nu är det klart vilka projekt som fått medel för 2025.
– Det är roligt och inspirerande att se så många bra idéer på hur vi kan utveckla miljöanalysen på SLU, både från medarbetare som främst jobbar inom miljöanalys men även de som främst verkar inom forskningen. Årets utvecklingsprojekt kommer att stärka SLU:s bidrag till samhället och jag ser fram emot att vi får in minst lika många bra förslag i nästa omgång, säger Jens Olsson, vicedekan vid fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap, SLU.
Projekten listas nedan efter det miljöanalysprogram som projektet främst är knutet till.
Indikatorer och monitoring för biologisk mångfald i urbana områden – tillvägagångssätt och metoder i svenska kommuner (375 tkr). Kontakt: Christine Haaland, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning.
Analysera förutsättningarna för att utveckla miljöanalysen avseende Sveriges alléer (125 tkr). Kontakt: Patrik Olsson, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU.
Indikatorer för ett rikt växt- och djurliv med fokus på nektarproducerande växter (250 tkr). Kontakt: Åsa Ranlund, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU.
Utveckling av det biogeografiska övervakningsprogrammet för källmiljöer (150 tkr). Kontakt: Urban Gunnarsson, SLU Artdatabanken.
Fungaväkteri - uppföljning och kartläggning av Sveriges svampdiversitet för naturvården (161 tkr). Kontakt: Elisabeth Ottosson, SLU Artdatabanken.
Att fånga smågnagare för att förbättra icke-invasiva övervakningsmetoder med hjälp av viltkameror (250 tkr). Kontakt: Tim Hofmeester, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU.
Förbättra skattning av täckningsgrader för fält- och bottenskiktsarter genom att använda fältbilder och Deep Learning algoritm (250 tkr). Kontakt: Sven Adler, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU.
Identifiera små- och storskaliga ’drivers’ för trender av försurningsvariabler (201 tkr). Kontakt: Claudia von Brömssen, institutionen för energi och teknik, SLU.
Förbättra tillgängligheten och användningen av data från ICP Integrated Monitoring-nätverket (203 tkr). Kontakt: James Kurén Weldon, institutionen för vatten och miljö, SLU.
Identifiering av potentiella tillflöden av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) till Bottenviken (250 tkr). Kontakt: Georgios Niarchos, institutionen för vatten och miljö, SLU.
Identifiera långlivade, mobila och giftiga kemikaliekällor i vattenmiljön, PMT-hotspots (250 tkr). Kontakt: Alberto Celma Tirado institutionen för vatten och miljö, SLU.
Förbättrad övervakning av pollinatörer genom artificiell intelligens och digitaliseringstekniker (208 tkr). Kontakt: Abozar Nasirahmadi, institutionen för energi och teknik, SLU.
Samband mellan landskaps- och regionalvariation i livsmiljöer och förekomst av pollinatörer och fåglar i Sveriges jordbrukslandskap: Fortsättning av analys metodutveckling för undersökning av landskap och regionala mönster hos livsmiljöer för pollinerande insekter och fåglar (130 tkr). Kontakt: Matthew Hiron, institutionen för ekologi, SLU
Analysera förutsättningarna för att utveckla miljöanalysen avseende Sveriges alléer (125 tkr). Kontakt: Patrik Olsson, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU.
Jordbruksbäckar och diken som källor för avgång av växthusgaser till atmosfären – en rumslig undersökning över Sverige (230 tkr). Kontakt: Markus Wallin, institutionen för vatten och miljö, SLU.
Bättre skattning av klimateffekten vid återvätning av torvmark (170 tkr). Kontakt: Michael Peacock, institutionen för vatten och miljö, SLU.
Långa tidsserier av miljöövervakningsdata – kompletteringsfisken för att möjliggöra studier av mänsklig påverkan (100 tkr). Kontakt: Björn Rogell institutionen för akvatiska resurser, SLU.
Effektuppföljning av förtöjningsbojar som naturvårdsåtgärd för undervattensängar (250 tkr). Kontakt: Josefin Sagerman, SLU Artdatabanken.
Beståndsanalys av västkustens ålbestånd (250 tkr). Kontakt: Torbjörn Säterberg, institutionen för akvatiska resurser, SLU.
Övervakning av skogsbrukets påverkan på akvatiska makroevertebrater: Jämförande analys av traditionella och DNA-baserade metoder (150 tkr). Kontakt: Lenka Kuglerová, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU.
Mot implementering – DNA kombinerat med automatisk bildanalys av sötvattenskiselalger för övervakning av biologisk mångfald och miljöanalys, DNAquaDIA (150 tkr). Kontakt: Maria Kahlert, institutionen för vatten och miljö, SLU.
Långa tidsserier av miljöövervakningsdata – kompletteringsfisken för att möjliggöra studier av mänsklig påverkan (140 tkr). Kontakt: Björn Rogell, institutionen för akvatiska resurser, SLU.
Utveckling av elfiske efter kräfta inom Kräftdatabasen (125 tkr). Patrik Bohman, institutionen för akvatiska resurser, SLU.
Provtagning av textur på Svensk Skogsmark (250 tkr). Kontakt: Carina Josefsson Ortiz, institutionen för mark och miljö, SLU.
Kompletterande kampanj för trender i riksskogstaxeringen - bättre insikt i biologisk mångfald (200 tkr). Kontakt: Emil Andersson, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU.
Nästa steg mot effektivare svärmningsövervakning av granbarkborre med digitala fällor (50 tkr). Kontakt: Simon Kärvemo, institutionen för ekologi, SLU.
Inventering av stora rovdjur: DNA-extraktion av urin från snöfria substrat (250 tkr). Kontakt: Linn Svensson och Carlos Cardoso Palacios, SLU Viltskadecenter.
Reproduktionstider hos grävling i relation till jaktsäsongen (150 tkr). Kontakt: Cecilia Di Bernardi, institutionen för ekologi, SLU.
Uppskattning av älgspillningstäthet i unga tallbestånd med hjälp av UAV-baserad multispektral visualisering: en pilotstudie i Sverige (100 tkr). Kontakt: Lukas Graf, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU.
En kartberättelse – en guide för att uppskatta våtmarkers effekt på näringsämnesretention (200 tkr). Kontakt: Faruk Djodjic, institutionen för vatten och miljö, SLU.
Riskanalys av fosforförluster inför ny- och återskapande av våtmarker - Analys av svenska förutsättningar (150 tkr). Kontakt: Pia Geranmayeh, institutionen för vatten och miljö, SLU.
Använda dikeskartorna för att förbättra indata till fosforläckagemodellen IcecreamDB – ett pilotprojekt (150 tkr). Kontakt: Elin Widén Nilsson, institutionen för vatten och miljö, SLU.
Den eftersökta inriktningen för projekt i utlysningen 2025 var:
Det var även meriterande om projektet efterfrågas av myndigheter och andra intressenter.
Jens Olsson, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
jens.olsson@slu.se, 010-478 41 44
Pernilla Christensen, prodekan vid fakulteten för skogsvetenskap, miljöanalysspecialist vid institutionen för skoglig resurshushållning/Avdelningen för landskapsanalys, SLU
pernilla.christensen@slu.se, 090-786 85 27, 070-633 73 86
Håkan Schroeder, vicedekan samverkan och fortlöpande miljöanalys
Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap
hakan.schroeder@slu.se, 040-41 51 33, 070-317 69 53