Verktyg för att mäta och planera för ett klimatsmart jordbruk

Det finns ett ökande intresse för harmonisering av markdata, särskilt mot bakgrund av de pågående diskussionerna om en gemensam EU-lag om markövervakning. De övervakade värdena beror delvis på mätverktygen. För närvarande finns det ett brett utbud av olika verktyg vars syfte är att utgöra beslutsstöd för jordbrukare, övervakningssystem och forskning, vilket har visats inom projektet PRAC2LIV.

Sofia Delin, forskare vid SLU, är den svenska partnern i detta projekt där användningen av digitala verktyg för att mäta och hantera mullhalt, vatten och växtnäring inom jordbruket i olika delar av EU har sammanställts. I Sverige är tillämpningen av digitala verktyg för lantbrukare relativt stort, i synnerhet när det gäller beslut kring gödsling, medan tillgången på lättanvända och ändamålsenliga verktyg som avser mullhalt och vatten inte är lika vanligt förekommande.   

– Verktygen är tänkta att vägleda beslut för att både bidra till förbättrad markhälsa och uppfylla ekonomiska mål. Forskare och beslutsfattare har i undersökningen uttryckt önskemål om att ta hänsyn till många aspekter i samma verktyg, medan lantbrukare och rådgivare understryker att det inte får ske på bekostnad av att verktygen blir för komplicerade. Vi behöver balansera dessa perspektiv, säger Sofia.

Viktiga egenskaper hos verktygen är att de är transparanta, pålitliga och lättanvända, att det finns viss flexibilitet i inställningarna så att de kan anpassas till den enskilda gården och att de är kompatibla med varandra så att data insamlad från ett verktyg lätt kan användas av ett annat.

Modelleringsverktyg för att uppnå EU:s strategi Från jord till bord och ökad cirkularitet inom jordbruket

Med EU:s Från jord till bord-strategi ska livsmedelssystemet bli rättvisare, hälsosammare och miljövänligare. Thomas Kätterer, professor vid SLU, presenterade resultat från projektet SIMPLE, där kvävegödsling har anpassats för att minska utsläppen av lustgas och läckage av kväve. På så vis förväntas projektet bidra till uppfyllandet av EU:s strategi. Resultaten visar att möjligheten att minska kvävegödslingen ser olika ut beroende på region och länder, men även beroende på vilka grödor som odlas.

– Det är därför effektivare att anpassa kvävegödslingen till skördepotentialen än att införa en generell minskning av kvävegivan för alla grödor, säger Thomas.

En annan viktig aspekt av ett klimatsmart och hållbart jordbruk är den potentiella bindningen av kol i marken. I projektet BIOCASH har användningen av olika biobaserade gödselmedel samt halm studerats för att undersöka hur den långsiktiga kolinlagringen i marken kan öka.

Halm visade sig öka kolinlagringen mest och vara mer fördelaktigt ur ett markperspektiv, men eftersom halm ofta kommer till nytta i andra delar av jordbruket (som till exempel bottenströ för djur) är det ekonomiskt lönsammare för lantbrukare att använda andra typer av biobaserade gödselmedel. Det diskuterades dock om de ekonomiska kostnaderna kan minska över tid och att lantbrukares flexibilitet i valet av gödselmedel är viktigt.

– För att lantbrukaren ska kunna bibehålla de ekonomiska fördelarna av gödsling och samtidigt öka markens bördighet är det viktigt att det finns en stor flexibilitet kring vilken näringskälla de använder sig av när de gödslar, oavsett om den är organisk eller mineralisk, berättar Oksana Valetska, forskare på SLU.

Verktygen som presenterades är resultaten av tre projekt inom ramen för det europeiska samarbetet EJP Soil som avslutades i januari.