Baljväxter – med stor potential som framtidens mat

Senaste avsnittet av podden Feeding your mind från SLU Future Food handlar om baljväxter, som har stor potential som framtidens mat.

Baljväxter perfekta för beredskap

– Det allra viktigaste är faktiskt att det smakar gott. Jag tror absolut att vi kan skapa fler goda och intressanta produkter från böna och ärta. Se på havre, som förr var en relativt otrendig produkt! Det säger Cecilia Tullberg, forskare inom bioteknik och projektkoordinator för FORCE, Center för livsmedelsresiliens och konkurrenskraft, med säte vid Lunds tekniska högskola.

FORCE har fått 60 miljoner kronor i ett fyraårigt anslag från Formas för att bygga ett svenskt livsmedelssystem som är lönsamt i fredstid och hållbart i kristid. Där är baljväxter en av grundpelarna, ihop med spannmål och oljebaserade grödor. Centret är ett samarbete mellan Lunds universitet, SLU och KTH.

– Beredskapsfrågan ligger i tiden, och baljväxter är i det sammanhanget fantastiska. De är klimatsmarta,  näringstäta och kan lagras länge. De behöver inte mycket gödsel, och inte så mycket vatten. Traditionellt sett har det odlats mycket baljväxter i Sverige. Så är det inte längre, men det finns stora möjligheter att kraftigt öka produktionen, säger Cecilia Tullberg.

Stor potential men dubbla utmaningar för svenskodlade baljväxter

Kalmartrakten och Öland och Gotland är traditionellt stora på odling av baljväxter i Sverige, men på många fler platser finns potential att satsa.

– Hela Götaland och Svealand fungerar för gula ärtor, och hela Götaland för åkerbönor. Sedan är det inte helt säkert var odlingsgränsen går, både med tanke på att det testas nya sorter och att klimatet ändras, säger Georg Carlsson, professor i hållbara odlingssystem vid SLU i Alnarp.

– Att alla behöver tänka hållbarhet tycker jag är självklart. Vi måste inse att vi inte varje dag kan äta mat som har väldigt stor miljöpåverkan. Men svenskodlade baljväxter står inför dubbla utmaningar; dels att bli valda av konsumenterna, och dels att kunna konkurrera med importerade ärtor, bönor och linser från länder med längre växtsäsong, lägre löner och lägre miljökrav.

Spännande framtid för åkerböna

En av baljväxterna som vi skulle kunna odla väldigt mycket mer av är åkerböna.

– Den ger vi till djuren idag. Men vi skulle också kunna äta åkerböna själva, och då tror jag mest på produkter som baljväxtmjöl, proteinkoncentrat och isolat i olika former. Det kan användas i till exempel bröd eller i nya, innovativa produkter. Och så finns ju redan idag ett antal olika köttanaloger, som ska likna det som många är vana vid att äta, om man inte vill prova helt nya rätter, säger Åsa Grimberg, växtförädlingsforskare från SLU Grogrund.

Växtförädling för härdigare, mer högavkastande och godare åkerbönor pågår. Det arbetet tar tid, men över tvåhundra sorter finns nu i fältförsök. Många kan förhoppningsvis snart komma ut till odlarna.

– Beräkningar pekar mot att vi i Sverige skulle kunna ersätta de sojabönor vi importerar för olika matprodukter med inhemskt odlad åkerböna. Däremot skulle vi inte kunna ersätta all soja som vi importerar till djurfoder, för det skulle kräva för stora arealer. Samtidigt behöver vi ju mindre importerad soja om vi minskar vårt köttätande, konstaterar Åsa Grimberg.

Ny affärsmodell för svenskproducerade baljväxter

Så hur långt in i framtiden ligger det att baljväxter står för en stor del av maten som vi längtar efter, är vana vid och gärna lagar?

– Jag hoppas att den framtiden bara ligger ett par år fram! säger Veronica Öhrvik, projektledare inom programmet Framtidens mat på Axfoundation.

Axfoundation har jobbat med en ny affärsmodell med delat ekonomiskt risktagande, där alla aktörer från svenska ärt- och bönodlare till grossist samarbetar i en obruten kedja. Nu erbjuds svenska frysta och kokta kikärtor, kidneybönor och vita bönor, liksom falafel på gulärta och gråärta och biff på gulärta och broccoliblad till restauranger och den offentliga måltidssektorn.

– Nu hoppas vi på efterfrågan på de här svenskproducerade baljväxterna, som hjälper restauranger att spara pengar, nå hållbarhetsmål och förbättra näringsprofilen, säger Veronica Öhrvik.

Lyssna på podden

Hör mer om baljväxter i avsnitt #39 av podden Feeding your mind från SLU Future Food: Baljväxter – med stor potential som framtidens mat

Finns där poddar finns.

I poddavsnittet hörs SLU-forskarna Georg Carlsson och Åsa Grimberg, tillsammans med Cecilia Tullberg från Center för livsmedelsresiliens och konkurrenskraft vid Lunds tekniska högskola, Lars Franzén och Tobias Wejde från Lantmännen Biorefineries och Veronica Öhrvik från Axfoundation.