Följ fältarbetet med lodjur

SLU Grimsö forskningsstation märker lodjur med GPS-halsband för att kunna undersöka hur de rör sig och vad de gör. Under våren kommer du att kunna följa våra fältarbetare, studenterna Robin Schreiber, Benoît Maindive och Julia van de Munt, när de åker ut för att besöka de platser där lodjuren stannat till.
För att kunna följa lodjurens rörelser förses de med GPS-halsband som skickar en GPS-position varannan timme. Om ett lodjur stannar på samma plats så får man en klump med positioner som kallas ett kluster (eller ett kluster av positioner).
Det visar att lodjuret har gjort något intressant där. Det kan vara en plats där de fällt ett byte, en lya, att de skadat sig eller ligger och vilar. Det är dessa platser som forskare och fältarbetare besöker i fält. Nu arbetar studenterna Robin Schreiber, Benoît Maindive och Julia van de Munt med det.
På SLU:s webb och i sociala medier kommer du att kunna följa studenternas arbete och samtidigt lära dig mycket om lodjur.
– Eftersom jag är från Belgien är min erfarenhet av lodjur i fält ganska ny, då det inte finns några i mitt land. Jag har dock alltid varit fascinerad av rovdjur och tror att de spelar en nyckelroll i växt- och djursamhällena, säger Robin Schreiber från Belgien.
– Jag har stött på lodjur i skogen ett par gånger och tyckt de var gulliga, men det är typ allt. Men det, i kombination med mitt intresse för kattdjur, kommer göra det extra intressant att lära sig mer om just lodjuren, berättar Julia van de Munt från Uppsala.
– För mig är lodjuret den typ av djur man mest hör talas om på ett mystiskt sätt, som ett spöke: man ser det sällan men vet att de har varit här. Jag har aldrig riktigt haft chansen att arbeta med lodjur än så jag ser verkligen fram emot att delta i det här projektet, säger Benoît Maindive från staden Gif-sur-Yvette som är en förort till Paris.
Till sin hjälp har de norrbottenspetsen Onni – en erfaren spårningsdetektiv som har nos för bytesrester.
SLU har forskat om lodjur sedan 90-talet vilket lett till mycket ny kunskap om hur de lever men det finns fortfarande viktiga saker kvar att undersöka. Till exempel när ungarna blir självständiga och kan försörja sig själva – alltså kan jaga tillräckligt bra för att klara sig och inte är beroende av sin mammas byten. Och det är bland annat den forskningen som studenterna bidrar till.
Läs mer och följ studenternas rapporter på: