Genom att veta mer om exakt hur elden sprider sig i skogen kan skogsbruket får bättre brandriskprognoser. Och kan bränna mer skog för naturvård.
– Vi vill använda brand som ett verktyg i skogsbruket, säger Igor Drobyshev, forskare på SLU.
Skogsforskningen blir inte mer spektakulär än den som bedrivs i Hagestads naturreservat på Österlen. Stora eldsflammor slickar ekarna när en yta på 150 kvadratmeter bränns av. Röken dansar runt och svider i ögonen på de brandvakter som inte har skyddsmask. Drönaren i luften låter en stor ilsken insekt. Ångan stiger från svartbränd ljung och gräs. Doktoranden Olga Wepryk filmar med mobilen och ropar temperaturer, vindstyrka och hur snabbt och högt elden brinner.
– Det här var den första stora parcellen. Tidigare har jag bränt omkring 120 ytor som var en tredjedel så stora som den här, säger hon.
Brandgator huggs runt ytan
Att bränna i naturreservatet kräver förstås både tillstånd och säkerhetsåtgärder innan Olga Wepryk tänder gasolbrännaren och sätter eld på den torra ljungen och gräset. Runt om ytan som ska brännas tas växterna bort för att skapa en brandgata i sanden. Gränsen vattnas rejält med vattenkannor. När det brinner står studenter med brandpiskor beredda att kväva elden om den försöker smita.
Även forskningen kräver sina förberedelser. Prover av växter tas på marken. Termometrar med långa kablar läggs ut. Trådar sätts upp för att mäta höjden på flammorna. Efter branden tas nya prover av den brända marken.
– Vi har också satt temperaturloggar på ekarna för att se hur värmen påverkar dem. Vi kommer tillbaka kommande år för att följa vitaliteten.
Vill veta exakt hur det brinner
Forskarna i Hagestad studerar det specifikt brandbeteendet. De vill gärna få kunskap om exakt hur bränder beter sig beroende på hur bränslet ser ut och vad det är för väder.
– Kunskapen är ojämnt spridd inom olika regioner och olika skogstyper. Här i Sydsverige vet vi egentligen nästan ingenting om det precisa brandbeteendet, säger Igor Drobyshev.
Bättre kunskap om hur elden beter sig i skogen kan göra att naturvårdsbränning kan bli ett mer använt verktyg i skogsbruket. Det kan brännas med mycket bättre precision och över större områden.
– Man kan använda branden som ett verktyg för att bibehålla biodiversitet. För att bibehålla de naturliga skogstyperna och de naturliga processerna som vi har tappat helt och hållet i det moderna skogsbruket.
Bättre brandriskprognoser
Forskningsresultaten kan också leda fram till bättre brandriskprognoser. Och riskprognoser för spridning när skogen redan brinner, hur snabbt branden sprider sig under vissa förhållanden.
– Det är jätteviktigt när branden redan igång. Att man vet att det är säkert att skicka in folk och göra någonting. Eller det är kanske bättre att man väntar, säger Igor Drobyshev.
