Gallrad tallskog klarar torkan bättre

Tall är ett av de viktigaste trädslagen i Europa och det står i Sverige för cirka 40 procent av den totala volymen i svenska skogar. Avverkning sker vanligtvis i en eller två gallringar och sedan en slutavverkning.

Mer torka kräver nya riktlinjer

Förutsättningarna för skogsbruket förändras på grund av den globala uppvärmningen. Vatten kan bli en begränsande faktor i svenska skogar när extrem torka kommer att inträffa oftare.

Det gör att skogsbruket kan behöva ompröva strategierna för skötsel av tallbestånden. Riktlinjerna om gallring som används i Sverige idag skapades utifrån att brist på kväve och ljustillgång är de främsta begränsande faktorerna för trädens tillväxt och vitalitet.

– Om vatten blir en begränsande faktor i framtiden blir det viktigt att uppdatera gallarinsmallarna för att öka motsåndskraften under torka, säger Amanda de Castro Segtowich, på Sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.

Färre träd delar på vattnet

Avhandlingen, Thinning strategies and their impact on growth dynamics, allocation patterns and water use efficiency in Scots pine stands, ökar förståelsen av hur tall svarar på gallring.

Resultaten visar alltså bland annat att gallring, särskilt hård gallring, åtminstone på kort sikt, har potential att vara ett effektivt alternativ för att mildra torkstress i tallskogar i den boreala zonen. Med färre träd i beståndet finns det en större tillgång till vatten för varje träd.

Gallring ger effekt direkt

Övriga resultat som framhålls i avhandlingen är att i gallrade bestånd, och särskilt efter hård gallring, så uppmättes en snabb respons och förändring i allokering i biomassa ovan jord. Tillväxten för enskilda träd, i genomsnitt och för dominerande träd, ökade omedelbart.

De dominerande träden i de gallrade bestånden hade mer barr och växte snabbare i brösthöjdsdiameter, men inte i höjd, jämfört med träd i ogallrade ytor.

Träden i de gallrade ytorna hade i allmänhet en längre levande krona. Skillnaderna uppmättes redan inom tre år efter gallring.