Jonas Bååth, institutionen för människa och samhälle
Vad forskar du om?
Min forskning handlar i stort om hur livsmedelsförsörjning kan organiseras, med fokus på hur småföretag och konsumenter skapar och deltar inom marknader för hållbara livsmedel. Just nu forskar jag bland annat om matsvinnsminskande åtgärder i dagligvaruhandeln, hinder för humankonsumtion av svenska baljväxter och hur lokal och småskalig matförsörjning kan skalas upp. I min forskning utgår jag från ekonomisk sociologi och använder empiriska studier för att bidra till socio-ekonomisk teoriutveckling.
Vad är det mest spännande inom ditt forskningsfält just nu?
I takt med att den företagsekonomiska forskningen blivit allt mer fokuserad på klimatfrågan har också sociologiska angreppssätt kommit att få större inflytande inom forskningen kring livsmedelsförsörjningens organisering. Det mest spännande just nu är därför att både utveckla och tillämpa dessa teorier för att formulera alternativ till huvudfåran inom företagsekonomin. I det arbetet utvecklar jag också min intellektuella nyfikenhet för att se bortom det egna forskningsfältet och utveckla nya, mer tvärvetenskapliga förklaringsmodeller. Just nu läser jag exempelvis om anarkistiska rörelser för att bättre förstå alternativa organisationsmodeller.
Vilka reaktioner möter du på din forskning?
Många påpekar att min forskning verkar viktig eftersom de flesta är medvetna om att livsmedelssystemet behöver förändras. Något som ofta möter reaktioner är att jag så tydligt håller fram att marknader skapas aktivt av människors beslut och inte av osynliga och orubbliga ekonomiska lagar. Det kan ibland uppfattas som kontroversiellt att påpeka att ekonomiska system inte är prisgivna till några eviga ekonomiska lagar utan att deras organisation tvärt om är en fråga om politiska beslut och aktiv organisering som medger en stor variation.
Åsa Grimberg, institutionen för växtförädling
Vad forskar du om?
Jag forskar på genetisk reglering av framförallt frökvalitet men även av agronomiska egenskaper i grödor, och hur vi kan använda sådan kunskap i växtförädlingen. Ett stort fokus i min forskning är på åkerböna, en baljväxt som passar för odling i vårt nordiska klimat. I Sverige finns stor potential för att odla mer åkerböna.
Vad är det mest spännande inom ditt forskningsfält just nu?
I dag odlar vi bönor och ärtor på endast ett fåtal procent av åkerarealen i Europa, och dessa grödor används i väldigt hög grad används till djurfoder. Om vi hade odlat mer av dessa baljväxter och även använt dem i vår mat i större utsträckning, så hade det bidragit till en större diversitet i jordbruket och ett mer hållbart livsmedelssystem. I ett nyligen genomfört fältförsök har vi undersökt 220 sorters åkerböna med väldigt olika egenskaper och identifierat deras genetiska markörer. Dessa markörer kan användas inom växtförädlingen på åkerböna för att utveckla nya förbättrade sorter, som passar för odling i vårt klimat.
Vilka reaktioner möter du på din forskning?
Folk brukar bli fascinerade över hur stor diversitet det kan finnas inom en och samma växtart, till exempel att frön från olika sorters åkerböna (Vicia faba) kan ha så stor skillnad på färg, form och storlek. De brukar också vilja höra mer om hur vi kan använda åkerböna i olika matprodukter.
Kristina Karlsson Green, institutionen för växtskyddsbiologi
Vad forskar du om?
Jag forskar om ekologi och evolution av insekters förhållande till sina värdväxter. Det övergripande syftet med min forskning är att förstå vad som formar den naturliga variationen i växt-insekt-interaktioner, med särskilt fokus på artinteraktioner i miljöer som utsätts för omfattande mänsklig påverkan. Målet är både att öka vår förståelse för evolutionsekologiska processer och att bidra till utvecklingen av hållbara växtskyddsmetoder.
Vad är det mest spännande inom ditt forskningsfält just nu?
Det finns forskning som tyder på att det finns ett samband mellan insekters förmågor att tolerera sina värdväxters kemiska försvar och utveckling av pesticidresistens som jag tycker är väldigt intressant, både från ett tillämpat och ett grundvetenskapligt perspektiv. Resistens mot bekämpningsmedel orsakas av det starka evolutionära urvalstryck som bekämpningsmedelsanvändning skapar på skadegörare. Genom att ta hänsyn till ekologiska och evolutionära processer vid utveckling och tillämpning av skadedjursbekämpning kan vi förbättra hanteringen.
Vilka reaktioner möter du på din forskning?
Det är ofta en allmän fascination av vilka egenskaper och anpassningar som finns hos insekter. Tidigare ansågs evolutionära processer endast verka över mycket långa tidsperioder, men i dag vet vi att dessa processer också kan studeras i nutid.
Elizabeth Marcheschi, institutionen för människa och samhälle
Vad forskar du om?
Min forskning ligger inom området miljöpsykologi, som undersöker relationen mellan människor och deras omgivning. I mitt arbete har jag fokuserat på begreppet "relation", en immateriell dimension som förbinder människor med plats och skapar mening. Jag har funnit att just mening kan spela en avgörande roll i att länka samman globala hållbarhetsmål med människors inre utvecklingsmål. I mina senaste projekt har jag utforskat platsbaserade förändringar som främjar både hälsa och miljömässig hållbarhet i urbana landskap.
Vad är det mest spännande inom ditt forskningsfält just nu?
Människor är alltmer bortkopplade från naturen och varandra. Mänskligt beteende är också roten till de flesta miljöproblem. Därför behöver vi förstå vilka möjligheter som finns för att vända denna frånkoppling. Flera samhällsvetare tror att det beror på mekanismer som är relaterade till den mening vi har knutit till begreppet välbefinnande i vårt vardagliga liv. Det krävs ett skifte från ett välbefinnande som är mest målinriktat till välbefinnande grundat i högre värden av personlig och miljömässig tillväxt.
Vilka reaktioner möter du på din forskning?
Att arbeta med det som ofta definieras som mjuka åtgärder är inte alltid lätt. Tack vare den uppmärksamhet som ramverket för inre utvecklingsmålen får, så skapas nya möjligheter för utemiljöns betydelse som mer dynamiska och progressiva möjligheter för hälsa och miljömässigt meningsskapande. Här finns potential för att överbrygga de globala målen för hållbar utveckling med personlig utveckling av individer.
Sajeevan Radha Sivarajan, institutionen för växtskyddsbiologi
Vad handlar din forskning om?
Min forskning fokuserar på hur grödor som havre (Avena sativa) kämpar för sin överlevnad under tysta men dödliga miljöstressfaktorer som torka och värme, vilka ofta inträffar samtidigt. Genom att kombinera fenotypning och omik-tekniker undersöker jag hur dessa växter reagerar på olika utvecklingsstadier – från gener till fysiologi – för att kunna utveckla framtidssäkra grödor som klarar sig även i utmanande klimat. En annan del av min forskning handlar om att förstå miljöfaktorer som påverkar fröåldrande hos havre.
Vad är det mest spännande inom ditt forskningsfält just nu?
Det mest spännande är att avslöja hur växter hanterar flera olika stressfaktorer samtidigt under olika utvecklingsstadier. Vi går nu bortom studier av enskilda stressfaktorer och försöker dechiffrera den hemliga språkväxlingen som växter använder för att överleva kombinerade hot. Detta skifte kan revolutionera hur vi säkrar våra livsmedelssystem inför framtiden.
Hur reagerar människor på din forskning?
De blir ofta genuint förvånade och fascinerade när de får höra hur komplexa och strategiska växter är i sitt sätt att hantera extrema miljöförhållanden. Många antar att växter passivt uthärdar stress, men när de får höra om hur grödor fattar intrikata molekylära beslut under torka och värme leder det ofta till en riktig aha-upplevelse. Bönder uppskattar de praktiska implikationerna av att odla mer motståndskraftiga grödor, studenter blir inspirerade av växternas dolda intelligens, och andra forskare ser nya möjligheter till samarbete. Till och med något så enkelt som en havreplanta kan bli en symbol för motståndskraft – och den insikten förändrar ofta hur människor ser på jordbruk, klimatförändringar och vetenskapen bakom vår dagliga mat.
