Hej Victor Göransson!

Vad forskar du på?

Jag forskar på hur skoglig planering kan ta bättre hänsyn till skogens sociala värden. En fråga som är viktig för oss att förstå är hur olika människor upplever olika sorters skogar, och hur eventuell skogsskötsel eller naturvårdsåtgärder kan påverka den upplevelsen. Vi försöker både förstå vilka skogar som folk tycker är trevliga utseendemässigt, samt vilka skogar som är lämpliga för deras skogsbesök på sin fritid. Det behöver inte alltid vara samma skog eller skogstyp!

Varför forskar du om detta?

Jag hade en förhållandevis lång väg innan jag hittade skogen på ett professionellt plan, men jag har alltid älskat att vara utomhus och röra på mig i naturen. Att kunna kombinera min vilja att vara i naturen med min fascination av att få djupdyka i olika frågor är en ynnest. Försöka förbättra människors psykiska och fysiska hälsa genom exempelvis skogspromenader känns väldigt givande. Speciellt i den omvärld vi lever i med mycket intryck, snabbt tempo och höga krav är min uppfattning att positiva effekter från vistelse i natur borde lyftas mer!

Har du några resultat du kan dela med dig av?

Just nu analyserar jag en ganska stor enkätstudie med 6400 utskick runt om i Sverige. Syftet är att försöka beskriva generella skogliga preferenser och vilka delar av skogen som påverkar upplevelsen. Vad är viktigast för upplevelsen, storleken på träden, vilket sorts träd vi ser eller om vi kan se igenom skogen? Det vi vet sen tidigare är att folk tycker väldigt olika. För att se om vi kan förklara en större del av variationen har vi samlat in information om respondenternas ”känsla för natur”, inom miljöpsykologin används begreppet Nature Connectedness. Hur personer tänker på natur och om natur påverkar exempelvis hur positiva effekterna blir från individens upplevelse av sina skogspromenader. Enkelt uttryckt försöker vi ta reda på om det är så att ju mer positivt vi tänker om naturen och rör oss i skogsmiljöer som vi uppskattar, desto större blir hälsoeffekten av att vistas i naturen.

Hur hoppas du att andra ska använda din forskning?

Jag hoppas att resultaten kommer kunna användas i skoglig planering på stor skala.  Det kan bli viktigt för kommuner, då cirka 80% av alla skogsbesök sker nära tätorter, där kommuner ofta äger mark. Min forskning kan ge dem mer stöd i sin planering av skog och ge insikter om hur åtgärder och skogens egenskaper kan påverka kommuninvånarnas hälsa och upplevelser!

Vad väntar härnäst för dig?

Först ska analysen av enkäten göras klart. Sedan pågår diskussioner om att ta med människor ut i skogen för att se om olika skogsmiljöer uppfattas på liknande sätt på plats som framför en skärm. Fokuset blir då att försöka fånga in upplevelser av hyggesfria skötselmetoder jämfört med traditionellt trakthyggesbruk.