EU:s medlemsländer ska sträva efter att kolbalansen i den sektor som rör markanvändning och skog är i balans, eller att det sker ett nettoupptag av koldioxid från atmosfären, under perioden 2021–2025. Upptaget i brukad skogsmark jämförs med en referensnivå för skog och nu behöver Sverige genomföra tekniska korrektioner av denna referensnivå, så att den stämmer bättre med metoderna som används i den årliga rapporteringen inom LULUCF. Det visar en analys från SLU som har lämnats in till Regeringskansliet.
Hur markanvändning och skogsbruk (Land Use, Land Use Change and Forestry, LULUCF) ska bidra till klimatarbetet inom EU regleras i två förordningar, (EU) 2018/841 och (EU) 2023/839. Olika bokföringsregler gäller för olika bokföringskategorier och dessutom ser åtagandena olika ut för de två åtagandeperioderna fram till 2030.
För den första perioden 2021–2025, ska LULUCF vara i bokförd balans, vilket i praktiken innebär att de bokförda utsläppen inte får vara högre än de bokförda upptagen.
Enligt regelverket ska upptag och utsläpp i brukad skogsmark bokföras i förhållande till en referensnivå för skog, som ska baseras på skogsbrukspraxis för perioden 2000–2009. I samband med att den ursprungliga referensnivån togs fram uttolkades skogsbrukspraxis som intensiteten i skogsbruket, dvs. avverkningens storlek i förhållande till tillgänglig tillväxt. Referensnivån ska också stämma överens med den årliga rapporteringen vad gäller de metoder och dataunderlag som används. Därför ska länderna vid behov göra tekniska korrigeringar av referensnivån för skog.
Inom ramen för ett regeringsuppdrag (LI2024/02202) har SLU genomfört analyser gällande tekniska korrigeringar av referensnivån för skog för perioden 2021–2025 i enlighet med gällande EU-regelverk för bokföring av LULUCF (EU) 2018/841.
I redovisningen av uppdraget ingår en analys av vilka metoder i den årliga rapporteringen som har ändrats, vilka dataunderlag (både de som används i rapporteringen och de som används i referensnivån för skog) som har uppdaterats och andra skäl för att genomföra en teknisk korrektion av Sveriges referensnivå för skog. En korrigerad referensnivå har därefter tagits fram som bl.a. tar hänsyn till en omräkning av inlagringen av kol i mark i den årliga rapporteringen och de förändringar i skogens tillväxt som har observerats på senare år och som till största delen beror på naturliga variationer.
Den korrigerade referensnivån för brukad skogsmark har fastställts till ett nettoupptag på -49,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år (inklusive träprodukter). Det betyder att nettoupptaget är 10,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år större än i den ursprungliga referensnivån. Den tekniska korrektionen för referensnivån för brukad skogsmark inklusive träprodukter uppgick därmed till -10,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
Det rapporterade totala nettoupptaget för brukad skogsmark (ibland även kallad kolsänkan) inklusive träprodukter åren 2021–2023 har i genomsnitt uppgått till -36,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. En preliminär bokföringsberäkning i förhållande till den korrigerade referensnivån ger ett bokfört underskott för brukad skogsmark på 12,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Den slutliga bokföringen för LULUCF-sektorn beror dock även på utvecklingen inom andra bokföringskategorier inom LULUCF (beskogad mark, avskogad mark, bruk av jordbruksmark och bruk av betesmark) samt möjligheten att använda s.k. flexibiliteter inom LULUCF-sektorn. Eftersom den årliga rapporteringen kontinuerligt räknas om och de naturgivna förutsättningarna förändras kommer ytterligare analyser och korrigeringar att vara nödvändiga inför den slutliga redovisningen för perioden 2021–2025 som ska göras 2027.
Nettoupptag för LULUCF 1990–2023 med träprodukter (HWP), samt ursprunglig (blå streckad linje) och korrigerad (orange streckad linje) referensnivå för skog 2021–2025.
Tekniska korrigeringar av referensnivån för skog för perioden 2021–2025. Redovisning av regeringsuppdrag LI2024/02202.