Nyhet
Skog med långsamväxande trädslag binder ofta mer kol
Publicerad: 07 april 2025
Vilka typer av träd binder mest kol? För att besvara denna viktiga fråga har ett internationellt forskarkonsortium studerat tillväxten hos 223 trädslag i 160 experimentskogar i olika delar av världen. De fann att trädslag som är bra på att hushålla med näringsämnen, vatten och energi oftast växte snabbast i naturen, jämfört med trädslag som har hög tillväxtpotential när förutsättningarna är goda. Studien, som nyligen publicerades i Nature, belyser växtplatsens stora betydelse för tillväxten hos olika trädslag.
Skogar tillhandahåller många ekosystemtjänster, såsom reglering av mikroklimat, bevarande av biologisk mångfald, rening av luft och vatten samt skydd mot erosion. Tillsammans med haven är de dessutom en av de två viktigaste kolsänkorna, detta på grund av skogens förmåga att lagra kol i marken och i trädens biomassa.
Plantering av snabbväxande trädarter kan spela en betydande roll för att mildra klimatförändringarna. Detta väcker en nyckelfråga för skogsförvaltare: vilka typer av träd har störst potential i klimatarbetet? En global studie ledd av forskare vid INRAE och Bordeaux Sciences Agro i Frankrike, med bidrag bland annat från SLU-forskare i Umeå, har nu identifierat trädegenskaper som gynnar tillväxt och därmed inbindning av kol i biomassa. Forskarna har sammanställt tillväxtdata om 223 trädslag som planterats i 160 experimentskogar över hela världen (bl.a. Västeuropa, USA, Brasilien, Etiopien, Kamerun och Sydostasien). Arterna representerar alla större vegetationszoner.
Rådande teori: ”tillväxtinriktade” arter växer snabbt
Tidigare forskning har visat att trädslag som effektivt tillägnar sig ljus, vatten och näringsämnen i allmänhet växer snabbt under kontrollerade förhållanden, vilket ofta har testats i växthus. Dessa ”tillväxtinriktade” arter har egenskaper som hjälper dem att maximera sin resursanvändning (större bladyta, längre rötter etc.), vilket förbättrar deras förmåga att omvandla resurser till biomassa (högre maximal fotosyntes, högre kvävehalt i bladen). Arter som i stället är mer effektiva på att bevara sina interna resurser (näringsämnen, vatten, energi) än på att utvinna externa resurser är kända som ”hushållande” arter och antas växa långsammare.
Ny förståelse: ”hushållande” arter växer snabbare i skogarna
När forskarna jämförde tillväxten hos trädslag av dessa två typer under naturliga förhållanden, dvs. i skogar, visade det sig att teorin ofta inte stämmer med praktiken. I boreala och tempererade skogar, dvs. skog i det norra barrskogsbältet och skog i området mellan den boreala och tropiska regionen, var tillväxten i allmänhet högre hos hushållande arter jämfört med tillväxtinriktade arter. Den troliga förklaringen är att dessa skogar vanligen är belägna i områden med ogynnsamma odlingsförhållanden (låg bördighet, kallt eller torrt klimat). Detta ger de hushållande arterna en fördel, eftersom de bättre kan motstå stress och hantera begränsade resurser. I tropiska regnskogar, där klimatet kan vara mer gynnsamt för tillväxt, var det i genomsnitt ingen skillnad mellan de två typerna av trädslag.
Lokalklimat och jordmån betyder mest för valet av trädslag
I artikeln redovisar forskarna de allmänna trenderna i boreal, tempererad och tropisk skog. Dessutom belyser de hur avgörande det är att på ett lämpligt sätt matcha trädslagsval med lokala förhållanden. Ibland kan tillväxtförhållandena vara tillräckligt gynnsamma för att tillväxtinriktade arter ska växa snabbare än hushållande arter, men nyckeln är att se till att arterna är anpassade till sin närmiljö. Detta innebär att tillväxtinriktade trädslag kommer att växa snabbare där klimatet är gynnsamt och jordarna bördiga. Men om klimatet är kärvare och jordarna sämre har hushållande trädslag större potential att binda in kol i biomassan.
Studien belyser hur skogsforskare och skogsförvaltare kan göra viktiga insatser för att mildra klimatförändringarna, genom att ta fram och utnyttja kunskap om hur tillväxten hos olika trädslag påverkas av lokala förhållanden.
Två av artikelförfattarna, Michael Gundale och Marcus Larsson, arbetar vid SLU och har bidragit med data från skogliga försök i norra Sverige.
– Den här studien visar framförallt generella mönster på global nivå, och den är inte tillräckligt detaljerad för att tillämpas direkt i svensk skogsskötsel, säger Michael Gundale. Däremot kan problematiken illustreras väl med hjälp av en jämförelse mellan poppel (tillväxtinriktad) och gran (hushållande) i Sverige. Om det globala mönster som vi beskriver håller för Sverige, kan vi förvänta oss att popplar och andra lövträd kan underprestera om de planteras på platser som inte är tillräckligt bördiga för att stödja deras tillväxtstrategi. Om man vill maximera tillväxt och kolinbindning är det därför nödvändigt med god lokal kunskap om var olika träslag passar bäst.
Artikeln
Augusto L., Borelle R., Boča A. et al. (2025). Widespread slow growth of acquisitive tree species. Nature (2025). https://doi.org/10.1038/s41586-025-08692-x
Officiellt pressmeddelande från forskargruppen
Kontaktpersoner vid SLU
Michael Gundale, professor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
090-786 84 27, michael.gundale@slu.se
https://www.slu.se/cv/michael-gundale/
Marcus Larsson, doktorand
Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
070-614 86 09, marcus.j.larsson@slu.se