Kontaktinformation
chloe.raderschall@slu.se
Ola.Lundin@slu.se, 018-673402
Åkerböna har potential att ersätta importerade sojabönor i djurfoder och livsmedelproduktion. De är dock hotade av skadedjuret bönsmyg. Nu presenterar SLU-forskare nya hållbara metoder för att bekämpa bönsmygen.
Åkerböna är en näringsrik gröda med högt proteininnehåll som odlas över hela världen. I Europa har vi tyvärr problem med angrepp från bland annat bönsmygen – en skadeinsekt som lägger ägg på bönbaljorna. Larverna gräver sig in i bönorna och försämrar deras kvalitet, särskilt för livsmedelsproduktion.
Åkerböna är också viktiga för ett hållbart jordbruk eftersom de kan fixera kväve från luften, vilket minskar behovet av konstgödsel. Dessutom har bönorna ett högt proteininnehåll och är en kandidat för att ersätta importerade sojabönor i djurfoder och livsmedelsproduktion, men bönsmygen sätter käppar i hjulet för detta. Eftersom bönsmygen, som namnet antyder, gömmer sig inuti bönan under en stor del av sitt liv har kemiska bekämpningsmedel inte varit lyckosamma för att kontrollera dem. Dessutom gör en minskad tillgång på kemiska bekämpningsmedel att nya metoder behöver tas fram.
– Resistensutveckling och stramare regelverk för kemiska bekämpningsmedel gör att vi behöver alternativa strategier. Fångstgrödor, där en tidigblommande åkerbönssort lockar skalbaggar bort från huvudgrödan, kan vara en lösning, säger Chloë Raderschall.
En metod för att förstärka effekten av fångstgrödor är att använda semiokemikalier – naturliga doftämnen som lockar skadedjur in i fällor. Nu har SLU-forskare testat att kombinera en tidigt blommande åkerbönsort med doftfällor för att styra skadedjuren mot fångstgrödan, fånga dem i fällorna och på så sätt minska angreppen i huvudgrödan. Bönsmygens antal, äggläggning, skador på bönorna och skörd övervakades för att mäta metodens effektivitet.
– Vi kombinerade fångstgrödor med doftfällor för att locka och fånga insekterna. Under två år studerade vi 24 fält i Östergötland, där vissa fält hade fångstgrödor och fällor medan andra fungerade som kontrollfält med varken fångstgröda eller fällor, säger Ylva Johansson.
Resultaten visade att bönsmygarna i hög grad lockades till fångstgrödan, där det fanns 147 % fler ägg per balja och 73 % fler utgångshål av bönsmyg på bönorna jämfört med kontrollfälten. Samtidigt hade huvudgrödan i behandlade fält 28 % färre ägg och 18 % mindre skador på bönorna – men bara i mitten av fälten, inte vid kanterna.
– Våra försök visade att skadorna minskade, men bara måttligt. Men mer utveckling kan göra metoden till ett hållbart sätt att minska skador av bönsmyg i åkerböna. Eftersom metoden kräver extra tid, arbete och mark är den främst lämplig för odling av åkerböna till livsmedelsproduktion och inte för djurfoder, säger Ola Lundin.
En oväntad fördel med metoden kan vara ökad pollinering, eftersom de två olika åkerbönsorterna förlänger blomningsperioden och lockar fler pollinerande insekter. Detta kan bidra till bättre skördar och göra strategin mer lönsam.
– För att effektivt kontrollera bönsmygen behövs en integrerad strategi som kombinerar olika metoder. Smartare växtföljder, till exempel att undvika att odla åkerbönor nära fält där de tidigare växt, kan störa skadedjurens livscykel. Vi behöver också bli bättre på att hitta metoder för att ta bort skadade bönor och insekter så slutprodukten håller hög kvalitet, avslutar Chloë Raderschall.
chloe.raderschall@slu.se
Ola.Lundin@slu.se, 018-673402