Kommer vi få se några älgar i sändningen?
– JA! Men troligen inte så många som förra året då vi slog rekord, säger Göran Ericsson, professor i viltekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Från slutet av april till slutet av maj vandrar vanligtvis de flesta vandringsälgar från sina vinterområden till platsen där de ska spendera sommaren och delar av hösten. I år har vandringen kommit igång tidigare. Redan nu har några av de älgar som SLU följer via GPS i området där SVT:s sändning sker gett sig av, och flera andra har samlats i området och är på gång.
Varför startar de tidigare än vanligt?
– Den rekordtidiga våren med snöfria marker gör att älgarna helt enkelt har möjlighet att börja vandra tidigare i år. Vi ser redan att vissa gjort det – älgkon som publiken döpte till Alice har till exempel redan passerat älven, säger Fredrik Stenbacka, forskningsingenjör som håller koll på älgarna som ingår i SLU:s forskning.
Vintern har varit ovanlig, med lite snö och flera töväder som gjort snön kompakt. Det märktes redan i början av mars när Fredrik och hans kollegor satte GPS-halsband på älgar i Fredrika. Normalt brukar det samlas stora grupper av älgar ute på hyggen och ungskogar, men i år var de mer utspridda – de höll till i skogskanter eller till och med inne i skogen där bärriset redan tinat fram.
– Det gjorde dem svåra att hitta, och i kombination med blåsten blev det en av de mest utmanande märkningarna vi gjort, berättar Fredrik Stenbacka.
Efter märkningen rörde sig älgarna också mycket mer än vanligt – den hårda snön bar, så de kunde ta sig fram nästan vart de ville.
Vandringen – ett vårtecken
Att vandringen satt igång är också ett vårtecken. Älgkorna tajmar nämligen sin vandring till vårens ankomst.
– I norra Sverige kalvar älgkorna strax innan vegetationsperioden börjar. Det är en bra strategi för att optimera tiden då bra foder finns tillgängligt under den korta men intensiva växtperioden i norr, säger Göran Ericsson.
När kalven föds exploderar landskapet i grönt. Löven spricker, gräset spirar och ju grönare blad, desto mer näring. Färsk grönska är den bästa mat en älg kan få för att optimera sina förutsättningar att kunna producera 1–2 liter mjölk om dagen och äta upp sig efter vinterns svält.
Tjurarna har inte lika bråttom, de har inga kalvar som ska födas och är inte beroende av att hitta en lämplig plats för kalvningen.
Men när klimatet ändras och grönskans ankomst sker allt tidigare – vad händer då?
– En allt tidigare vår påverkar troligtvis älgar i norr mindre än älgar i söder. Men redan nu syns förändringar som kan kopplas till klimatet med färre och lättare kalvar som föds, säger Göran Ericsson.
SLU:s forskare har analyserat observationer som jägare varje år rapporterar in under älgjaktens start och slaktvikterna på de kalvar som skjuts under jakten och kopplat dessa data till medeltemperaturer, nederbörd och perioder av extrem värme och torka. Resultatet visar en tydlig koppling mellan varma, torra vårar och observationer av allt färre och lättare kalvar.
Det här blev kanske lite deppigt – ser du fram emot älgvandringen?
– Älgvandringen visar att naturen och djuren klarar förändringar. Älgarna har vandrat sedan istiden. Det kommer de att göra i framtidens klimat också. Men kanske inte då SVT-sänder Den Stora Älgvandringen.