I detta projekt vid institutionen för växtskyddsbiologi vid SLU Alnarp använder vi äpplevecklaren som modellinsekt för att undersöka om honorna lockas av mikrobdofter och hur dessa dofter kan användas för att utveckla nya, hållbara bekämpningsmetoder.
Vår tidigare forskning har bidragit till utvecklingen av en hållbar bekämpningsmetod mot äpplevecklaren. Den sk förvirringsmetoden bygger på användningen av feromoner (kommunikationssubstanser inom en art) för att störa skadeinsektens parning. 2006 registrerade vi äpplevecklarens feromonsubstans hos Kemikalieinspektionen för användning i Sverige, metoden används idag kommersiellt i många länder och är effektiv i större, isolerade odlingsarealer vid låga till måttliga populationstätheter. Men i takt med att allt färre kemiska bekämpningsmedel mot skadeinsekter är godkända att använda i fruktodlingar samtidigt som populationer av äpplevecklaren kraftigt ökar med ett varmare klimat är skadeinsekten allt svårare att bekämpa. Dessutom fungerar förvirringsmetoden enbart mot hanar och har ingen påverkan på honorna.
I vår tidigare forskning har vi också kunnat visa att fruktätande insekter lever i nära anslutning till en rad mikroorganismer. I detta nya projekt vid institutionen för växtskyddsbiologi vid SLU Alnarp använder vi äpplevecklaren som modellinsekt för att undersöka om honorna lockas av mikrobdofter och hur dessa dofter kan användas för att utveckla nya, hållbara bekämpningsmetoder.
Äpplevecklaren är en specialist som nästan uteslutande livnär sig på äpple och globalt sett en skadeinsekt av mycket stor och ökande ekonomisk betydelse. Äpplevecklarens larver äter sig rakt in i äpplet och fördärvar stora delar av fruktköttet, se figur. Mikroorganismer som lever inne i värdväxten, så kallade endofyter är en betydande del av insektslarvernas diet och därför viktiga för honor som söker en lämplig äggläggningsplats. Endofyterna avger en mängd flyktiga ämnen, men deras roll är lätt att förbise och är ännu inte kartlagd.
Målsättningarna i projektet är att:
1) identifiera de doftceller (receptorer) på äpplevecklarens antenner och deras respektive doftmolekyler (ligander) som gör att insekten kan hitta värdväxten äpple,
2) från den nya kunskapen ta fram hållbara bekämpningsmetoder mot äpplevecklarhonor, ett område där odlarna hittills saknat effektiva verktyg.
Inom projektet kartlägger vi doftämnen från jästsvampar, bakterier, blad, blommor och frukt och fastställer vilka av ämnena som insekterna registrerar med sina doftreceptorer (insekternas luktorgan) genom att kombinera avancerade metoder inom elektrofysiologi, analytisk kemi med beteendeexperiment.
Projektet kommer att ge viktiga insikter för utveckling av nya hållbara växtskyddstekniker, speciellt artspecifika beten för prognos och kontroll av gravida äpplevecklarhonor. Resultaten som genereras inom projektet kommer också att underlätta arbetet att ta fram motsvarande information gällande andra skadeinsekter. Betydelsen av miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara tekniker inom växtskyddsområdet kan inte överskattas i tider med en ökande livsmedelsosäkerhet. Projektet är i linje med FNs globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030); mål 2.4 ”Hållbar livsmedelsproduktion”, mål 15 ”Ekosystem och biologisk mångfald” samt Sveriges livsmedelsstrategi med sikte mot 2030.
