Landskapsekologi

I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet anlades ett antal försök med utvidgade kantzoner  i åkerkanter där olika vegetation etablerades genom insådd av odlade växter och vilda ängsväxter samt plantering av buskar. Tre av dessa försök är fortfarande i drift, två i Kasby öster om Uppsala och ett på Ekenäs gård i Flens kommun.

Inverkan av behandlingar

Syftet var att undersöka behandlingarnas inverkan på insekter och andra evertebrater i mark och vegetation samt att följa vegetationsutvecklingen med särskild hänsyn till förekomsten av ogräs och ängsväxternas överlevnad. Alla försöksled sköts genom årlig slåtter på sensommaren och bortförsel av det avslagna växtmaterialet. Buskarna ansas vid behov om de växer ut över intilliggande åkermark och diken.

Betydelsefulla för pollinerare och rovlevande djur

Resultat från undersökningar i åkerkantsförsöken visar att de obrukade kantzonerna är betydelsefulla för många ”nyttiga” leddjur såsom pollinerande insekter och rovlevande djur, till exempel jordlöpare och spindlar. De övervintrar, söker föda och förökar sig där. Åkerkanterna är däremot inte spridningshärdar för skadeinsekter och ogräs, till exempel åkertistel och kvickrot. De insådda ängsväxterna finns i stor utsträckning fortfarande kvar 25 år efter etableringen.

Framtida undersökningar i åkerkantsförsöken är fortsatt uppföljning av vegetationsutvecklingen, undersökningar av markfauna och markmikroorganismer och leddjur i mark och bestånd. Försöken kan ingå som delar i större landskapsekologiska undersökningar.

Försöken har används i SLU:s ekologikurser för demonstration av naturvårdsåtgärder i jordbruket.

Försöksplaner:

Ekenäs
Kasby

Publicering