Hydroteknik

Fältlab Broddbo

Odlingen på de organogena jordarna har kommit allt mer i fokus eftersom nedbrytningen av det organiska materialet på dessa dränerade marker ger upphov till både koldioxid- och lustgasavgång. Vid Fältlab Broddbo på organogen jord (kärrtorvjord) finns fyra långliggande försök med startår 1986-2017 samt även kortvariga fältförsök finansierade med externa medel.

Fokus i försöken är att hitta åtgärder som begränsar växthusgasavgången med bibehållen eller ökad biomassaproduktion. Det äldsta försöket är Örke bortodlingsförsök som startade 1986 och de övriga är; ett försök med olika gräs kombinerat med packning, ett med tillförsel av sand och samt ett kalkningsförsök.

I fältförsöken i Fältlabbet mäts biomassaproduktionen med två vallskördar per år. Dessutom sker insamling av klimatdata, markvattenhalt, marktemperatur och grundvattenstånd. I mån av externa resurser och projekt så mäts bland annat växthusgasavgång och bärighet.

Kontakt: Örjan Berglund, forskare, institutionen för mark och miljö, orjan.berglund@slu.se, +4618673495

R1-150 Reglerbar markavvattning

Varierande nederbörd med perioder av både riklig nederbörd och torka under odlingssäsongen har ökat behovet av att klimatanpassa jordbrukets vattenanläggningar. Reglerbar markavvattning innebär att man kan styra avrinningen från ett dräneringssystem. Genom att installera dämningsbrunnar på stamledningar kan man reglera grundvattennivån i fältet och anpassa dräneringsintensiteten efter behov. Under perioder med lågt dräneringsbehovet kan man höja nivån i dämningsbrunnarna och lagra vatten i marken.

Hösten år 2000 installerades ett dräneringsförsök i Gärds Köpinge för studier av reglerbar markavvattning. I projektet undersöks hur två olika dräneringssystem, konventionell dränering och reglerbar dränering, påverkar åkermarkens avrinningskaraktäristik, växtnäringsläckage och gröda. Anläggningen består av fyra försöksrutor à 36 x 40 m. Rutorna avskärmas med väderbeständig byggplast ned till 1,60 meters djup för att hindra laterala in- och utflöden. Dräneringsvattnet leds via en dämningsbrunn till en mätstation. I brunnarna finns ståndarrör. Med hjälp av ståndarröret kan grundvattennivån i rutorna regleras steglöst. I mätbrunnen registreras avrinningen. Vattenprover tas ut flödesproportionerlig och analyseras på innehåll av kväve och fosfor. Mätutrustningen drivs av solenergi och logger data hämtas via modem.

Kontakt: Ingrid Wesström, universitetslektor, institutionen för mark och miljö, ingrid.wesstrom@slu.se, +4618673492

L1-151 Täckdikesförsök med olika dikesavstånd och kalkfilter

I ett dräneringsförsök i Gölja, Sala, utlagt år 2019, studeras effekter av olika dikesavstånd och filter på avrinning, vattenkvalité och skörd. Försöket består av fyra dräneringsled med tre repetitioner. Totalt består försöket av tolv individuellt dränerade försöksrutor.

De fyra försöksled är följande; A. Befintligt tegelrör utan filter, 10 m dikesavstånd, kontroll. B. Ny dräneringsslang med grusfilter, 10 m dikesavstånd. C. Ny dräneringsslang med grusfilter, 5 m dikesavstånd. D. Ny dräneringsslang med grusfilter samt strukturkalk i återfyllningen, 10 m dikesavstånd.

Från varje enskild försöksruta leds vattnet i täta rörledningar till en mätstation där flödesmätning och vattenprovtagning sker med modern teknik (flödes-proportionell loggerstyrd provtagning och flödesmätning). Vattenproverna analyseras på innehåll av kväve och fosfor. Mineralkväveprovtagning och skördeuppskattning utförs rutvis.

Kontakt: Ingrid Wesström, universitetslektor, institutionen för mark och miljö, ingrid.wesstrom@slu.se, +4618673492