Privata skogsägares sociala nätverk och införandet av alternativa skogsskötselmetoder, MultiForSe

Sveriges skogsbruk är starkt påverkat av skogsindustrin och präglas av långsam förändring. Samtidigt växer en ny rörelse fram där svenska enskilda skogsägare tillämpar alternativ skogsanvändning och skogsskötselmetoder som ligger utanför vanlig praxis. Projektet MultiForSe syftar till att analysera hur svenska enskilda skogsägares sociala lärande nätverk kan användas för att påskynda implementeringen av alternativa skogsskötselmetoder som redan återfinns och tillämpas inom mångbruksrörelsen. Projektet utgår från att mångbrukare är gräsrotsagenter för att tillämpa alternativ skogsskötsel och att förändringar i den ena har potential att framkalla förändringar i den andra.  Genom att fokusera på mångbruk i skogen undersöker det här projektet de upplevda effekterna och fördelarna med alternativa skogsskötselmetoder och bruk av skogen och hur det samverkar för att upprätthålla försörjningen på landsbygden. Målsättningen är att utforska vilka innovativa och mångsidiga skogsskötselmetoder som för närvarande implementeras, samt vilka metoder som kan komma att användas i framtiden som ett resultat av förändring av befintlig praxis. Projektet undersöker också motivationen hos de skogsägare som redan idag infört och tillämpar alternativa skogsskötselmetoder utifrån flera identifierade värden i skogen.

MultiForSe består av fyra arbetspaket (AP) där forskare från flera discipliner använder olika metoder. AP1 använder kvalitativa metoder som intervjuer för att kartlägga dagens skogspraxis och de nätverk som arbetar med att främja olika värden och mångbruk i skogen. AP2 är kvantitativt och analyserar skogsägares beteenden och attityder utifrån en nationell enkätundersökning. AP3 modellerar skogsbruk baserat på resultaten från AP1 och AP2 för att förutsäga skogsägares reaktioner på olika policys. I AP4 samarbetar forskarna med skogssektorns nyckelaktörer för att validera resultat och skapa policyrekommendationer. Projektet bidrar till teorier om sociala nätverk genom att förklara hur kunskapsdelning påverkar beslutsfattande hos skogsägare. Genom att kombinera kvalitativ och kvantitativ forskning samt modellering möjliggör projektet förslag på policyåtgärder som kan öka användningen av hållbara skogsmetoder – samtidigt som fler samhällsnyttor och mål beaktas.