Forskning för djurens skull

Dynamic sow

Närbild på en sugga med halm i förgrunden. Foto.

Förbättrade system för grupphållning av dräktiga suggor med fokus på suggors välfärd, hälsa och produktion.

ActPig – förbättrar grisproduktionen, nu!

Svansbitning indikerar en otillräcklig uppfödningsmiljö och påverkar såväl produktion och djurvälfärd negativt. I ActPig! fortsätter vi att utveckla en halmhäck som ska säkerställa tillräckliga halmgivor för att tillgodose grisarnas beteendebehov utan att riskera dålig boxhygien.

Green Valleys 2.0 - Delprojekt om foder från bioraffinering till unga stutar

Foto: Slagen grönmassa som ligger på marken.

Projektet Green Valleys 2.0 är ett EU-projekt om bioraffinering av gräsmarker för att leverera hållbart producerade energiprodukter och proteinfoder. Projektet är ett svenskt-danskt samarbete i Öresund-Kattegatt-Skagerrak området där institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd ansvarar för foder och nutritionsdelen.

Så kommer kunskapen från ko-kalv projektet ut till lantbrukare

Blå mat 2.0

Utvecklingen inom akvakultur har lett till betydande ökningar i mängd produkt, men också utmaningar när det gäller hållbart foder, ekosystempåverkan och energieffektivitet. Blå mat 2.0 fokuserar på att utveckla innovativa foderkällor från återupptagna näringsämnen och utforska vattenbruksmetoder som förbättrar fiskens välfärd och lokala värdekedjor, med betoning på samarbete och banbrytande metoder för förbättrade resultat i branschen.

Socialt hållbar kalvskötsel för bättre djurvälfärd – hur bidrar tekniken?

Kan automatisk mjölkutfodring öka förutsättningarna för att kalvar får en mer biologisk normal mjölkgiva och därmed bättre välfärd?

Potträning: en innovation för ökad välfärd och hållbarhet inom mjölkproduktionen

Brun kalv i ladugård med flera kalvar i bakgrunden

Tidigare forskning har undersökt potträning gällande urinering och visat att kalvar tidigt kan förknippa en plats med urinering. Vi vill ta denna forskning vidare och utöka träningen till både urinering och defekation samt utforma lösningar som är långsiktigt hållbara och praktiskt tillämpbara under kommersiella förhållanden.

Frihet att välja: naturligt födosöksbeteende kan främja hälsa och välfärd inom kommersiell grisproduktion

Grisar letar efter föda för att tillgodose sina näringsbehov, men också eftersom att utforska och leta efter föda är givande i sig. Intensivt uppfödda grisar har dock små möjligheter utföra naturliga födosöksbeteenden. Om beteendebehovet inte tillgodoses från tidig ålder minskar grisens motståndskraft (förmågan att klara av och återhämta sig från utmaningar). Dessutom ökar sjukdomsbenägenhet och oro, vilket leder till produktionsbortfall, minskad ekonomisk vinst och försämrad välfärd.

Närkontakt med djurparksdjur - effekten på lärande hos besökare, artbevarande och djurens välfärd

Djur skapar känslor hos oss människor och används som en del i djurparkernas informations- och utbildningsuppdrag. Hjälper det oss besökare att lättare ta till oss kunskap om vi samtidigt får vara nära djur och hur upplever djuren situationen? Det är frågor som detta projekt ska besvara.

SustAinimal - ett kunskapscentrum med fokus på de livsmedelsproducerande djurens framtida roll

En grupp människor står samlade och pratar i en beteshage. En svart ko kikar fram mot fotografen i förgrunden. Foto.

SustAinimal är en centrumbildning finansierad av forskningsrådet Formas med uppdrag att samarbeta för att öka kunskapen om de livsmedelsproducerande djurens roll i omställningen till ett resilient, hållbart och lönsamt livsmedelssystem i Sverige.

Supplementary descriptions for poster CowCalf Contact – Effects on cow traffic in an automatic milking system

Ökad robusthet hos odlad regnbåge genom epigenetik (EpiTrout)

I projektet EpiTrout är målet att utveckla en strategi för stresshantering baserad på epigenetik för att öka robustheten hos odlad regnbåge. Detta för att upprätthålla en lönsam produktion i ljuset av klimatförändringarna. Projektet leds av SLU-forskare och genomförs tillsammans med Vattenbrukscentrum Norr AB, Svensk Fiskhälsa och Sepantech AB.

Välfärdsförhållanden för mjölkkalvar som vistas utomhus med djupströsystem med värmebehandlat rörflen under vintern i norra Sverige

SRB-kalv från SLU:s besättning i Umeå liggandes på halm. Foto.

Projektet syftar till att utvärdera välfärden hos mjölkkalvar som vistas utomhus på vintern med behandlat rörflen som strö.

ProHand Pigs® SE

Förbättrad djurhantering i svensk grisproduktion genom utveckling och implementering av ett utbildningsprogram för djurskötare och djurtransportörer.

Cancer hos hund och människa – finns gemensamma riskfaktorer?

Cancer är vanligt förekommande hos hundar och påverkar djurvälfärden negativt genom att orsaka smärta och nedsatt livskvalitet. Dessutom är cancer en av de vanligaste orsakerna till att hundar avlivas. I det här projektet vill vi öka kunskapen om riskfaktorer för cancerutveckling hos hund, med fokus på hundras, kön och ålder, genom att använda försäkringsdata från Agria Djurförsäkring. Vi kommer också kartlägga orsaker till avlivning hos hundar som drabbats av cancer och utvärdera överlevnadstid efter diagnos.

FUnktionell LivsLängd (FULL) - ett bättre mått på mjölkkors livslängd

Målet med detta projekt är att utveckla FULL – FUnktionell LivsLängd hos mjölkkor - ett mått som kombinerar livslängd med hur väl kon "fungerar" i sin miljö/besättning, och som kan användas för att bedöma livskvaliteten hos mjölkkor

Optimerad avel för sunda och högpresterande sporthästar

Ridsport på högsta nivå är krävande och många aspekter måste optimeras för att hästen ska prestera väl och hålla sig frisk. De underliggande faktorerna för framgångsrik prestation och god hälsa är ännu okända, liksom konsekvenserna av avel för mer extrema hästar. Syftet med projektet är ta fram kunskap som hjälper uppfödare att ta hänsyn till både prestation och hälsa i sitt avelsarbete.

Inavelsdepression hos kallblodstravare – kalla sanningar om en het fråga

Den kallblodiga travhästen har framgångsrikt avlats för travprestation. Samtidigt har det intensiva avelsurvalet och användningen av populära hingstar lett till en snabb ökning av släktskap inom rasen. Det innebär en risk för att inavelsdepression ska påverka viktiga egenskaper. Detta projekts syfte är därför att ge underlag för ett hållbart avelsarbete som främjar rasens framtida hälsa och robusthet.

Kan ett system med låg input vara lösningen för framtida mjölkproduktion?

Foder står för den största delen av insatsvaror i mjölkproduktionen och det är därför motiverat att utforska möjligheterna att minska behovet av externa insatsvaror. Projektet syftar till att undersöka hur mjölkproduktion med låg respektive hög införsel av externa insatsvaror påverkar djurhälsa, djurvälfärd, lönsamhet och miljö i svenska besättningar. Målet är även att identifiera de hinder och drivkrafter som mjölkproducenterna upplever kring användandet av egenproducerade samt inköpta insatsvaror.

Minskad dödlighet bland mjölkkor för ökad djurvälfärd och hållbarhet

En hög andel självdöda och avlivade kor är en indikation på bristande djurvälfärd, medför ekonomiska förluster för lantbrukarna och är inte förenligt med en hållbar livsmedelsproduktion. Dödligheten hos svenska mjölkkor är hög ur ett internationellt perspektiv och det behövs insatser för att komma till rätta med problemet.

EQUIP - Är renskötseln rustad för att klara den perfekta stormen?

Syftet med EQUIP är att i samarbete med renskötseln, övervaka överlevnad och dödlighet hos renkalvar för att finna orsaker till förluster av kalvar från kalvmärkning till slakt. Vi vill hitta lösningar och utveckla verktyg tillsammans med renskötseln som kan användas för att hantera effekterna av klimatkrisen, annan markanvändning och förluster till rovdjur.

Fiskodling i norr - en livsmedelsproduktion med miljöpotential

Odlingskasse för fisk i norrländskt vatten med skog baktill. Foto.

Projektet syftar till att undersöka om och hur röding och regnbågslax kan odlas på ett uthålligt vis i befintliga kraftverksdammar i Norrlands inland – utifrån ett biologiskt, ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Programmet sträcker sig över fem år och är ett samarbete mellan SLU och externa aktörer såsom SVA, branchorganisationen Matfiskodlarna, vattenkraftsindustrin och civilsamhället via Landsbygdsnätverket.

Odling av röding i ett föränderligt klimat: Ökad resiliens för en hållbar odling av röding (ResiChar)

Klimatförändringar utgör ett hot mot hållbar tillväxt av rödingodling, som i Sverige huvudsakligen bedrivs i kalla vattenområden i norr. Projektet ResiChar syftar till att stärka den svenska odlingen av röding och säkra den mot klimatförändringar. Målet är högre överlevnad och produktivitet. Projektet leds av SLU-forskare och genomförs tillsammans med Vattenbrukscentrum Norr AB, Svensk Fiskhälsa och Sepantech AB, och finansieras av Jordbruksverket.

Förändring av uppväxtmiljön hos föräldradjur som en potentiell metod för att förbättra djurvälfärden hos höns av köttrastyp

Detta projekt har som mål att undersöka effekten av inslag i uppväxtmiljön, som setts främja välfärden långsiktigt hos värphöns i experimentella försök, på gårdar med föräldradjur av köttrastyp. Tillgång till fler eller en variation inom biologiskt relevanta resurser under uppväxten, såsom olika typer av ströer och sittpinnar har setts kunna främja värphöns anpassningsförmåga och motståndskraftighet både beteendemässigt och fysiologiskt.

Utvärdering av mikrobiotan i livmoder och placenta i relation till valphälsa

Dödfödsel och neonatal dödlighet drabbar en hög andel av alla valpar som föds.

Slutgödning av mjölkkor och ökad nyttjande av hela djuret, från mule-till-svans

Utslagskor från mjölkproduktionen utgör en stor andel av de nötkreatur som går till slakt årligen. Flertalet av dessa kor når inte upp till slakteriets mål om 275 kg slaktvikt vilket innebär att det finns potential att öka kvalitet och värdet på dessa djur. Därtill nyttjas en mycket liten del av nötkreaturens organ såsom hjärta, lever och njure till humankonsumtion och det är av intresse att utvärdera konsumentens acceptans gentemot inälvsmat för att öka nyttjandet av varje djur från mule-till-svans.

Förbättrad reproduktion hos röding med nya sekvenseringstekniker

Projektet kommer att identifiera de främsta faktorerna som påverkar fertilitet hos rödinghanar och bedöma i vilken utsträckning de förklarar den låga reproduktionsförmågan hos svenskodlad röding. Flera parametrar kommer att undersökas, såsom ålder, provtagningstidpunkt under lekperioden och genetik. Slutligen kommer vi att med hjälp av RNA-sekvensering analysera den möjliga effekten av hanarnas reproduktiva dysfunktioner på avkomman.

Biokol i foder till slaktkycklingar

Närbild på liten kyckling med fler kycklingar bakom. Foto.

Biokol används idag framförallt som jordförbättring. I djurhållning kan biokol användas som tillsats i ströbädden för att binda vatten och näringsämnen och därigenom minska avgången av ammoniak från ströbädden. Ett annat alternativ är att tillsätta biokolet redan i djurens foder. I det här projektet vill vi ta fram vetenskapligt underlag som underlättar för svenska kycklinguppfödare att avgöra om det är motiverat att tillsätta biokol i kycklingars foder.

Green Valleys 2.0 - Delprojekt om foder från bioraffinering till tackor

Projektet Green Valleys 2.0 är ett EU-projekt om bioraffinering av gräsmarker för att leverera hållbart producerade energiprodukter och proteinfoder. Projektet är ett svenskt-danskt samarbete i Öresund-Kattegatt-Skagerrak området där institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd ansvarar för foder och nutritionsdelen.

EpiBreedCharr – Epigenetiskt driven rödingavel

Röding som simmar under vattenytan. Foto.

Projektet EpiBreedCharr kommer att bedöma effekten av epigenetik inom vattenbruksavel. I en fallstudie av både praktiskt och vetenskapligt intresse kommer vi att undersöka möjligheten att förbättra fertiliteten hos rödinghanar med hjälp av selektiva avelsmetoder som drivs av information från genomomfattande metylering. Projektet finansieras FORMAS.

GenoAvel – Genomisk selektion för mer produktiv röding i Sverige

Svensk rödingproduktion står idag inför flera utmaningar, såsom sjukdomsutbrott, som hotar dess hållbarhet. Moderna avelsmetoder kan erbjuda lösningar. Genomisk selektion är en banbrytande teknologi som gör det möjligt att identifiera genetiskt överlägsna individer baserat på deras DNA-profil. GenoAvel kommer att implementera genomisk selektion inom röding produktionen genom att utveckla ett chip som innehåller information om flera tusen genetiska markörer som täcker rödingens hela arvsmassa. Projektet är finasierat av Jordbruksverket.

Optimized Grazing: Effektivare betesutnyttjande för ökad ekonomisk och ekologisk hållbarhet inom svensk mjölkproduktion

Närbild på röda och vita kor på bete. Foto.

Hur kan man via anpassning av utfodringen på stall bibehålla mjölkavkastningen efter förflyttning till bete?

Hur rent är rent nog?

Foto från provtagning med nedfallsplattor i en operationssal.

Det övergripande syftet med doktorandprojektet är att förbättra vårdhygienarbetet i djursjukvården. Rengöring och desinfektion är viktiga vårdhygienåtgärder för att minska mängden bakterier i miljön. I det här doktorandprojektet utvärderas bakteriell kontamination i miljön och på utrustning före och efter rengöring och desinfektion.

Green Valleys 2.0: Framtidens hållbara fiskfoder gjort på gräsprotein

En gapande fisk som sticker upp ur grönt vatten. Foto.

Projektet Green Valleys 2.0 är ett EU-projekt om bioraffinering av gräsmarker för att leverera hållbart producerade energiprodukter och proteinfoder. Projektet är ett svenskt-danskt samarbete i Öresund-Kattegatt-Skagerrak området där institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd ansvarar för foder och nutritionsdelen.

Socialisering av kattungar – en strukturerad socialisering för bättre välfärd

Kattunge som hålls av en människas händer

Trots att den domesticerade katten (Felis silvestris catus) är ett av världens mest förekommande sällskapsdjur så upplever många kattägare problem med kattens beteende. Dessa problem hänger ofta ihop med att katten är rädd eller stressad. Tidigare studier visar att dessa katter har en ökad risk att lämnas bort, överges eller avlivas. Om vi skulle förebygga rädsla och stress så skulle vi kunna minska några av de största välfärdsproblemen vi ser för katter idag.

Beteende och symptom hos hundar med epilepsi efter ett krampanfall

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska diagnoserna hos våra hundar. Ett krampanfall kan vara en väldigt stressig situation, både för hundarna och deras ägare, och vissa hundar behöver tid för att återställa sig till sitt “normala jag” efter ett anfall. Denna tid för återhämtning brukar kallas för den “postiktala fasen”. Trots att den postiktala fasen är ett välkänt fenomen inom veterinärmedicin, finns det idag få rapporter som i detalj beskriver vilka beteenden och symptom en hund kan uppvisa.

Brachycephal Airway Obstructive Syndrome (BOAS)

Brachycephal Airway Obstructive Syndrome (BOAS) är ett vanligt tillstånd i de övre luftvägarna hos hos brakycefala hundar, alltså hundar med extremt trubbnosigt utseende, så som till exempel mops, engelsk och fransk bulldogg.

Att känna sig trygg: Främja positiv välfärd och motståndskraft hos värphöns

Kan vi förbättra värphönskycklingars uppväxtmiljö så att de blir bättre rustade för livet som värphöns? I det här forskningsprojekt undersöker vi hur en trygg och stimulerande uppväxtmiljö kan påverka värphöns välfärd. Vår hypotes är att det finns ett samband mellan en känsla av trygghet och positiv djurvälfärd där trygghet skapar motståndskraftiga individerna som har en bättre livskvalitet.

Tree to feed

Kan sidoströmmar från pappersindustrin vara en pusselbit till framtidens fiskfoder?

Nötkreatur – för hållbar livsmedelsförsörjning i tider av vattenbrist

Det övergripande målet med det här projektet är att ta fram ny kunskap så att de svenska vattenresurserna kan användas effektivt och hjälpa svenska bönder att hitta lösningar om grundvattentillgång blir begränsad

BroilerNet

Hur hanterar vi det nya kvalitetsproblemet PSE-liknande zoner i griskött?

Förbättring av djur- och humanhälsan genom att identifiera infektionsämnena bakom diarrésjukdomar hos unga idisslare i Etiopien

Etiopien är ett land som ligger strax under Saharaöknen (sub-Saharan), med en befolkning på 100 miljoner människor. Landet lider ofta av torka som gör att människor och djur inte kan få tillräckligt med mat och vatten. Därför räknas Etiopien till ett av de allra fattigaste länderna i världen. Många är beroende av sina husdjur för mat och inkomst, speciellt har många bönder får och getter, men även kor är mycket vanliga.

Jakten på den perfekta kastrationsmetoden

Just nu pågår ett projekt där forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) objektivt mäter omfattningen av traumat och graden av smärta som uppkommer vid en normal kastration. Projektet sker i samarbete med Universitetdjursjukhuset (UDS) och Evidensia Hästsjukhuset Strömsholm.

Ny metod för stående kastrationer på häst

I Sverige kastreras hingstar yngre än 3 år oftast i sin hemmiljö. Operationen utförs på stående häst, vilket innebär att hästen får sedering (lugnande medicin) och operationsområdet lokalbedövas. Kastrationen utförs med en så kallad obetäckt metod där hinnorna som omsluter testikeln öppnas upp helt innan funikeln (sädessträngen med omgivande blodförsörjning och muskulatur) krossas med tång och sedan skärs av och avlägsnas tillsammans med testikeln.

Antal nötkreatur som krävs för att nå gynnsam bevarandestatus i svenska naturbetesmarker och djurens metanutsläpp

Gräsmarker som har skötts kontinuerligt med bete och slåtter är bland de naturtyper som hyser störst biologisk mångfald i Sverige, där upprätthållen hävd är nödvändig för att värdena ska bevaras. Arealen betade gräsmarker skulle behöva ökas med minst 2,2 miljoner hektar för att Sveriges gräsmarker ska nå gynnsam bevarandestatus, i enlighet med EU:s art- och habitatdirektiv. Denna studie syftade till att beräkna hur många nötkreatur som skulle behövas för att beta dessa marker.

Green Valleys 2.0 - Bioraffinering av vallfoder och användbarhet av fiberpresskaka till hästar

Kan restprodukter från grönt protein fungera som foder till hästar?

I folkhälsans frontlinje: Hur svenska veterinärer förstår och hanterar epizootier

Epizootier är smittsamma djursjukdomar som utgör en samhällsfara. Gällande regelverk möjliggör för svenska myndigheter att kontrollera, och om möjligt, att utrota dessa sjukdomar. Veterinärkåren är avgörande för att utöva denna kontroll då svenska veterinärer är skyldiga att anmäla misstanke om epizootier till aktuella myndigheter. Svenska veterinärer är också skyldiga att initiera åtgärder för att förhindra att smittan sprids, till exempel genom att spärra av den aktuella gården. Vid särskilt smittsamma sjukdomar måste berörda djur avlivas.

Vallfoder som lokalt producerat protein- och energifodermedel för hästar

Närbild på en ljusbrun häst av ardennertyp. Foto.

Ny kunskap om protein- och energivärde i gräs och vallbaljväxter i grovfoder för häst.

Hållbara och lokalt producerade energi- och proteinfodermedel för hästar

Närbild på ett hästöga, på en brun häst med vit bläs. Foto.

Klimatförändringar och ett instabilt säkerhetsläge i världen medför utmanande förändringar på världsmarknaden för handelsgödsel och djurfoder. Mobilisering av forskning och utveckling krävs för att hitta mer hållbara (lokalt producerade) fodermedel för alla djurslag, inklusive hästar.

Molekylär karakterisering och antimikrobiell resistens hos Salmonella spp. isolerad från mat i Kambodja

Bakterien Salmonella enterica, en rörlig fakultativ intracellulär gramnegativ bakterie, är en välkänd livsmedelsburen tarmpatogen som är spridd över hela världen. Bland de livsmedelsburna sjukdomsframkallande mikroorganismerna är nontyphoidal Salmonella (NTS) en av de vanligaste förekommande bakterierna, vilken orsakar symptom från mag-tarm kanalen. Salmonella enterica infekterar de flesta däggdjur, inklusive människa.

Minskad ammoniakavgång i fjäderfäproduktion genom anpassad fodersammansättning

Närbild på en vit höna vid ett fodertråg av metall. Foto.

Syftet med projektet är att utvärdera om ammoniakavgången från ströbädden i värphönsstall kan reduceras genom anpassade nivåer av råprotein, aminosyror och olöslig fiber i fodret.

PREGURINE: Biomarkörer i blod och urin vid dräktighet hos hund

Idag finns inget test som säkert kan bekräfta dräktighet hos hund med blod- eller urinprov. Det här projektet avser undersöka nivåerna av en mängd olika substanser i blod och urin hos tikar, för att se om och i så fall hur dräktiga tikar skiljer sig från icke dräktiga tikar.

Förbättra rödklöver som proteinkälla till mjölkkor

Genom att optimera polyfenoloxidas initierad proteinkomplexbildning och smältbarhet av aminosyror kan man förbättra rödklövers användbarhet som proteinkälla till idisslare.

Ny forskning om möjligheter att bredda avelsmålet för den nordiska kallblodstravaren

Kallblodstravaren har ett stort värde både som sporthäst och för bevarandet av svenska raser då de bär på unika egenskaper anpassade för vårt nordiska klimat. Släktskapet mellan individerna inom rasen har under senare år ökat till följd av att ett litet antal populära hingstar används i avel. I ett doktorandprojekt vid SLU undersöker vi ifall hingstar som används i avel presterar olika bra på korta, medellånga respektive långa lopp. Det är första gången detta studeras då hingstarna idag inte rangordnas baserat på loppets längd. Resultaten från denna studie skulle kunna användas för att se över möjligheterna att bredda dagens avelsmål och förhoppningsvis främja användningen av olika hingstar från olika familjer.

Bättre hov, bättre häst?

Att tävla oskodd förbättrar snabbheten hos travhästar, men alla hästar har inte tillräcklig hovkvalitet för att tävla barfota ofta utan att riskera hälsoproblem. Om mått på förmågan att tävla barfota utifrån rutinmässigt registrerade data kan användas för avelsurval, kan det förbättra djurvälfärd och -hälsa och vara ekonomiskt värdefullt.

Kundundersökning mjölk

Frågor och svar om KoKalv-projektet

Här samlar vi en del av de frågor vi fått till projektet. Vi fyller på med nya frågor och svar efterhand. Har du en fråga till någon av forskarna som jobbar med Ko och kalv tillsammans? Skicka ett mail till kontaktpersonerna så gör vi vårt bästa för att du ska få ett svar.

”Extremväders effekt på mjölkkors hälsa och produktivitet”

Konsekvenserna av extremt väder på vår mjölkproduktion - Forskning undersöker hur mjölkproducenter kan förbereda & förebygga negativa effekter av extremt väder

Vägen mot hållbar digitalisering inom mjölkproduktionen

Digitala verktyg för övervakning av djurhälsa, välfärd och produktion används i stor utsträckning inom svensk mjölkproduktion idag. Det behövs dock mer oberoende kunskap om hur dessa verktyg används i det dagliga arbetet på mjölkgårdar, och hur de påverkar gårdens hållbarhet. Detta är något vi vill undersöka i detta fyraåriga tvärvetenskapliga projekt.

Mindre mjölkkobesättningar behövs i en hållbar svensk livsmedelsförsörjning!

I det treåriga projektet ”Mindre mjölkkobesättningars roll i en hållbar och robust svensk livsmedelsförsörjning” kartlägger vi förutsättningar och behov för mindre mjölkkobesättningar i Sverige idag, och tar reda på vilka hinder och möjligheter som finns för att dessa besättningar ska kunna fortsätta att producera hållbara mejeriprodukter även i framtiden.

Ökad kunskap om etiologin bakom digital dermatit

Smittsamt klöveksem hos mjölkkor kan ge upphov till hälta vilket innebär ett djurvälfärdsproblem och ekonomiska förluster för djurägarna genom produktionsbortfall. Ännu är inte orsaken till sjukdomen klarlagd.

Kontakta oss

Vass som foder till hästar och nötkreatur

Plastpåsar med klippt vass som ska analyseras. Foto.

I det här projektet undersöks om vassensilage kan användas som grovfoder för hästar. Vassen skördas i olika plantmognad och analyseras med avseende på sitt energivärde och näringsinnehåll.

Effect of antibiotics in semen extenders on the inseminated female

Exposure of bacteria to even small amounts of antibiotics can lead to the development of antimicrobial resistance. It is not known whether the widespread use of antibiotics in semen extenders could lead to antimicrobial resistance in the bacteria of the reproductive tract in horses and pigs.

Transparens och välmotiverade beslut – en förbättring av den djurförsöksetiska prövningen

Försöksdjur är viktiga för hela samhället genom sin roll i såväl forskning, kvalitetskontroll som riskutvärdering. Samtidigt är djurförsök en kontroversiell fråga och både användningen i sig och den etiska prövningsprocessen har upprepade gånger ifrågasatts.

Can colloid centrifugation be used to separate spermatozoa from bacteria in bull semen for artificial insemination?

The purpose is to test whether Single Layer Centrifugation can be used to separate bull spermatozoa from bacteria in semen. This project is a continuation of two other projects.

The microbiome of bull semen

An aspect of the project is to reduce antibiotic use in semen extenders is to map the microbiome of bull semen. knowledge of the bacteria present in bull semen is needed to determine their effects on sperm quality and fertility, and to inhibit their activity.

Increasing reproductive efficiency by improving sperm quality

Artificial insemination is widely used to breed the vast majority of dairy cows, pigs and turkeys in Sweden.

Utveckling av prestationsindex – en metod att beräkna nu-värdet för varje enskild ko

Varför blir en mjölkko kvar så kort tid i sin besättning? Det finns tecken som tyder på att vi tillmäter kvigor för högt värde. Detta projekt ska ta fram en objektiv metod för att jämföra kor och kvigor.

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får

En fungerande strategi för parasitkontroll är viktigt att ha för att bedriva en hållbar betesbaserad lammuppfödning med god djurvälfärd. Tillgång till effektiva avmaskningsmedel är en av hörnstenarna för framgångsrik parasitbekämpning. Resistensutveckling hos parasiterna mot dessa läkemedel hotar denna resurs.

Parasitsjukdomar och markörer för bedömning av djurvälfärd med tillämpningar hos betesdjur

För att möta en ökad global efterfrågan på livsmedel från en växande befolkning måste animalieproduktionen intensifieras. Detta får dock inte ske på bekostnad av nedsatt djurhälsa och försämrat djurskydd. Infektioner med parasitmaskar utgör ett hinder för en effektiv betesbaserad idisslarproduktion.

Förbättrad parasitdiagnostik och riktad avmaskning av värphöns

Maskinfektioner hos höns är idag ett ökande djurskyddsproblem inom fjäderfänäringen. Trots detta saknas kunskap om hur maskinfektioner påvisas effektivt hos levande värphöns och om metoder för hur de kan kontrolleras i frigående inhysningssystem.

REINFORCE - Klimat, habitat och produktion

Strategier för att hantera utmaningar i ett pastoralt skötselsystem med ökande externa påfrestningar.

Förbättrad djurvälfärd med lägre ammoniak i fjäderfästallar

Målet med projektet är att utvärdera alternativa strömaterial och fodersammansättningar som strategier för att minska halten av ammoniak i fjäderfästallar.

Publikationer

Här kan du läsa om några av resultaten från projektet så här långt. Varje djur studeras i tre år. Datainsamling och bearbetning pågår fortfarande. Denna sida uppdateras regelbundet när mer arbete publiceras.

KoKalv-mjölk

Just nu säljer vi ingen mjölk. Håll utkik här på hemsidan för mer info om när det att köpa mjölken igen.

Se film om projektet

Här samlar vi filmer och bilder från forskningsprojektet Ko och kalv tillsammans.

Resultat

Om projektet

Vi har hittills haft 7 försöksomgångar i projektet. Här kan du hitta en beskrivning av de fem första omgångarna och vilka förändringar vi har gjort mellan dem. Mer information kommer allteftersom.

Ladugården

Här visar vi olika planlösningar för ladugården. Vi har testat flera olika tillvägagångssätt, där kor och kalvar har en mer eller mindre stor kontaktyta där de kan mötas.

Kol och kor - synergier och trade-offs av bete i Miombo

Miomboskog med träd och betande nötkreatur. Foto.

Hur påverkar kreatursskötsel och bete i Miomboskogarna markens kolinlagring, artsammansättning och betesproduktion?

Info enkat djurskyddskontroller

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser

Av de äldre inhemska hästraser som finns kvar i de nordiska länderna bedöms alla utom islandshästen och den finska hästen vara hotade i olika grad. Till dessa räknas de svenska raserna nordsvensk brukshäst, gotlandsruss, ardenner och kallblodstravare. I början av 2022 startade ett treårigt norsk-svenskt forskningsprojekt med syfte att öka kunskapen om den genetiska variation som finns inom och mellan nordiska hästraser på DNA-nivå. Målet är att kunna ge råd om hållbar avel i raserna inför framtiden.

Forskargruppen

Foto: Liten flicka som försöker hoppa upp på en ponny

Vi har satt samman en grupp av forskare och yrkesverksamma inom hästbranschen för att kunna genomföra projektet på bästa sätt.

Kontakta oss

Välkommen att kontakta oss med frågor, funderingar eller synpunkter angående Ridskoleprojektet.

Ridskoleprojektet i media

Foto: Fyra kvinnor sittande på sina hästar

Här presenteras länkar till sidor där vårt projekt uppmärksammats i media.

Enkäter

Foto: Barn står och håller små ponnyhästar

Här hittar ni länkar och information för att delta i enkätundersökningen i vårt projekt Hästvälfärd på ridskolor.

Hästvälfärd på ridskolor

Återvunnet material i livsmedelsförpackningar och risken för kontamination av toxiska ämnen

Tiotusentals kemiska ämnen har spridits i miljön. Vissa av dessa kan utgöra ett hot mot människors hälsa ifall vi exponeras för dem, exempelvis via livsmedel.

In vitro-metoder för att upptäcka kemiska föroreningar i livsmedel och livsmedelsförpackningar

Tiotusentals kemiska ämnen har spridits i miljön. Vissa av dessa kan utgöra ett hot mot människors hälsa ifall vi exponeras för dem, exempelvis via livsmedel.

Sociala tjänstehundars stöd till elever med problematisk skolfrånvaro

Sociala tjänstehundar kan ge stöd till elever som av olika anledningar inte vill gå till skolan regelbundet. Flera skolor tar idag hjälp av hundteam för att stötta dessa elever till ökad motivation för skolan. Det saknas dock svensk forskning inom området, där man utvärderar hundteamens framgång mot mer traditionella insatser på skolan. Detta projekt vill utvärdera om insatser med en utbildad skolhund tillsammans med sin hundförare kan öka motivation, skolnärvaro, ökad måluppfyllelse i skolämnen och upplevt mående hos elever med hög skolfrånvaro.

Effektbaserade metoder för att utvärdera nya beredningstekniker för dricksvatten

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel, faktiskt det enda vi inte kan klara oss utan, men riskerna för kemiska föroreningar i vårt dricksvatten ökar.

Kemiska hälsorisker i vatten – en effektbaserad studie för att upptäcka cocktaileffekter och okända miljögifter

Tiotusentals kemiska ämnen har spridits i miljön. Vissa av dessa kan utgöra ett hot mot människors hälsa eller ifall vi exponeras för dem, exempelvis via dricksvatten. I detta projekt kombinerar vi effektbaserad toxikologisk testning med avancerad kemisk analys och fraktionering.

Ko och kalv tillsammans

Kan man låta kalven gå kvar hos kon i system med automatisk mjölkning? Hur påverkar det mjölkavkastning och kalvens tillväxt, hälsa och fertilitet? I det här forskningsprojektet studerar vi hur kalvar kan integreras i sådana skötselsystem.

Optimera dosen av canagliflozin - motverka hyperinsulinemi och förebygg fång

Hästar med för höga nivåer av insulin i blodet har högre risk att utveckla den smärtsamma hovsjukdomen fång. Läkemedlet canagliflozin kan sänka insulinnivåerna och förebygga fång.

Är nitrofurantoin effektivt vid urinvägsinfektion hos hund?

Hundar med sporadisk cystis behöver behandlas med antibiotika. Studien syftar till att undersöka om nitrofurantoin är lämpligt behandlingsval.

Hästvälfärd hos hästar i hästunderstödda interventioner

När vi startade det här projektet var vårt fokus mest på den negativa sidan av välfärden. Nu rör vi oss i stället emot de positiva välfärdsindikatorerna.

Tillämpning av positiva djurvälfärdsindikatorer inom mjölkproduktionen

Ett djurs välfärd är beroende av balansen mellan negativa och positiva upplevelser, men vi saknar idag sätt att mäta de positiva upplevelserna. Projektets syfte är att finna praktiska och validerade indikatorer för positiv djurvälfärd hos mjölkkor, samt undersöka hur vi bäst kan använda dessa för att mäta positiva upplevelser hos svenska mjölkkor.

Avfall från fiskodlingar - ursprung, former och funktioner som gödningsmedel i jordbrukssystem

Ett tiotal burar med fiskodling. Till höger i bild syns en kaj med en lyftkran och en lastbil. Foto.

I en framtida cirkulär ekonomi är det önskvärt att mineralnäring från fiskavfall tas tillvara för växtproduktion inom jordbruk och trädgårdsnäring. Utmaningar relaterade till att sluta kretsen mellan vattenbruk och jordbruk är insamling och behandling av avfallet för att bevara näringsämnen samt formuleringen av effektiva gödselmedel.

Bakteriefria och bakterieassocierade experimentupplägg för regnbågsyngel - för interaktionsstudier mellan nutraceuticals och tarmmikrobiota

Syftet med detta projekt är att utveckla ett standardiserat bakteriefritt och bakterieassocierat modellsystem för regnbågsyngel för att förstå samspelet mellan nya näringsämnen, försvarssystem och tarmmikrobiota med fokus på att förbättra yngelkvaliteten

Mildring av interaktionseffekter mellan odlad och vild fisk i Sverige

En inte förutsedd effekt av blockering av fiskvandringsvägar av vattenkraftsdammar var bildandet av miljöer med olika biosäkerhet, det vill säga att de infektionssjukdomar som finns i inlandszonen och kustzonen skiljer sig åt i viss mån. Situationen för de nuvarande barriärerna förändras nu på grund av flera skäl och ny kunskap behövs för att förhindra överföring av sjukdomar.

Framtagande av referensgenom för odlad röding

En människa som håller en röding i sina händer. Foto.

Syftet med projektet är att höja nivån på det svenska avelsprogrammet för röding genom att ta fram ett referensgenom. Urvalsprocessen inom moderna avelsprogram är idag beroende av DNA-information. För att lyckas med tillämpningen av denna teknik krävs tillgång till referensgenom för den aktuella arten.

FAQ - vanliga frågor

Vi får många frågor som rör projektet, och här har vi samlat de mest förekommande frågorna. Vi kommer att fylla på listan allt eftersom vi får nya frågor, så skicka gärna din fråga till oss om du inte hittar svaret nedan.

Biostimulanter i avfall från akvakultur – förbättrade analytiska metoder

Biostimulanter i vattenavfall. Illustration.

Avfallet från fiskar (gödsel) innehåller viktiga mineralnäringsämnen (kväve och fosfor) och även biostimulanter som krävs för växters tillväxt. Värdet av detta fiskavfall, som organiskt gödningsmedel och källa till växtnäringsämnen, har inte erkänts i någon större utsträckning och inte heller karakteriserats tillräckligt. Detta projekt kommer att anpassa de bioanalytiska tekniker som krävs för att analysera biostimulanter i fiskavfall.

Screening för mikrobiella biostimulanter inom akvakultur – ett verktyg för resilienta akvaponiska system

Odling av sallad med hydroponi i ett växthus. Foto.

Akvaponik, som kombinerar fisk- och växtodling, erbjuder ett alternativt sätt att producera animaliskt protein och hälsofrämjande grönsaker. För att skala upp akvaponiska system för primärproduktion krävs fördjupad förståelse om utmaningar i systemet, bl.a. om hur näringsbalansen påverkar växterna utifrån deras behov, förekomsten av växt- och fisksjukdomar samt kvaliteten på det man producerar.

Antibiotikaresistens hos zoonotiska patogener – en utmaning för urban småskalig djurproduktion

Det övergripande ändamålet med projektet är att förbättra folkhälsa genom minskad spridning av antibiotikaresistenta zoonotiska infektioner, i urbana djurproduktionssystem i låginkomstländer. Det mer specifika syftet med projektet är att undersöka prevalensen av antibiotikaresistenta campylobacterstammar i fjäderfä, i Kampala som är Ugandas huvudstad.

Konsumenternas acceptans och riskuppfattning av insektsbaserat fiskfoder

Insekter betraktas alltmer som en hållbar proteinkälla i fiskfoder, men vad har konsumenterna för attityder till fisk matade med insekter istället för konventionella proteinkällor?

Vattenintag hos katt

Foto av en gråspräcklig katt tittandes upp ur bild.

Hur mycket vatten dricker katter? Det var utgångspunkten för detta grundforskningsprojekt som startade våren 2021.

Feeding straw to horses – Utfodring med halm till hästar

Halm bra fodermedel för vissa hästar

Förläng vallens skördefönster genom att höja stubben

Går det att kompensera kvalitetsförsämringen vid försenad vallskörd genom en kraftigt höjd stubb och hur påverkas i så fall den totala årsskörden och kvaliteten av det?

Grafen – ett nytt material att mäta biomarkörer

Forskningen bedrivs som ett samarbetsprojekt med Chalmers Tekniska Högskola, där en avancerad och känsligare teknik med grafen kommer att användas i ett bett för realtids mätning av biomarkörer i saliven under aktiv träning.

Hållbar livsmedelsproduktion från svenska mjölkgårdar

Ko på bete som har huvudet inuti en utfodringsmaskin. Foto.

Detta projekt ska undersöka hur man minskar metanutsläppen från mjölkproduktionen i Sverige, genom förändring av djurens foderstat och på ett ekonomisk och ekologisk hållbart sätt.

Infektionssjukdomar i öga och mun hos svenska renar

På grund av klimatförändringen ökar behovet av att utfodra ren under vintern vilket i sin tur ökar risken för spridning av infektionssjukdomar.

Kommunikationsteknik som verktyg mot överanvändning av antibiotika i Östra Afrika

I samarbete med partners i Kenya och Uganda utvecklar SLU-forskare ny teknik som skall förbättra hantering av djursjukdomar och användning av antimikrobiella medel i Östra Afrika. Projektet rör informations- och kommunikationslösningar och finansieras av the Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance.

U CAN MOVE! – Utvärdering av träningsprogrammet “Upp och hoppa – sund med hund

I dagens moderna samhälle med ökat stillasittande är regelbunden fysisk aktivitet livsviktig för människors fysiska & mentala hälsa. Trots detta ökar andelen stillasittande, och enligt de senaste globala mätningarna uppnår cirka en tredjedel av den vuxna befolkningen inte WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet. Brist på fysisk aktivitet ökar risken för att drabbas av sjukdomar såsom typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och vissa cancerformer. Brist på fysisk aktivitet är också ett växande problem hos våra sällskapshundar, vilket ökar risken för ett ökat hull, rubbad ämnesomsättning och kroniska sjukdomar. Det finns bevis som tyder på att hundägande ger hälsofördelar – eftersom hundägare är kända för att vara mer fysiskt aktiva än icke-hundägare. Trots detta är upp till 70 % av hundägare i västvärlden otillräckligt fysiskt aktiva och 20-40 % går inte på promenad med sina hundar. Hur detta mönster ser ut bland svenska hundägare & hundar är ännu inte känt.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet tillsammans med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet tillsammans med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet tillsammans med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet tillsammans med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet tillsammans med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera några av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Lill 3,5 månader ute på upptäcktsfärd i snön

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera några av dom med fakta och privata bilder från vardagslivet med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera en av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet med familjen.

Möt en fyrfota deltagare

Våra fyrfota deltagare är ovärderliga för oss, och därför vill vi så klart sätta dom i fokus här på vår hemsida. Vi kommer med jämna mellanrum att presentera några av dom med lite fakta och privata bilder från vardagslivet tillsammans med familjen.

Information om intervjustudien Diabetes hos katt

Just nu söker vi deltagare till vår intervjustudie! Om du är intresserad av att delta läser du informationen nedan och hör av dig till oss (kontaktuppgifter nedan).

Bästa bedövningsmedel beroende på fiskart och situation

Skiss: Fisk med mätutrustning på huvudet

Det finns över 30000 fiskarter som lever i ett brett spektrum av olika miljöer. Att behandla "fisk" som en grupp är förmodligen ännu mindre meningsfullt än att försöka ta fram allmänna riktlinjer för "däggdjur". I detta projekt kommer vi att fokusera på tre modellarter, det vill säga zebrafisk (Danio rerio), öring (Salmo trutta) och regnbåge (Oncorhynchus mykiss), som representerar fisk i laboratoriemiljö, miljöövervakning respektive akvakultur.

DigiHeart - Maskininlärning tillämpas för att förutsäga och förhindra produktionsförluster inom akvakultur

Upp till 20 procent av de laxar som föds upp i fångskap dör innan de når slakt. Oftast sker detta efter att fiskarna utsatts för stress i olika situationer såsom stress efter behandling för laxlus och transporter. Detta är en allvarlig djurvälfärdsproblem och förhindrar utvecklingen av ett etisk och ekonomisk hållbart nordiskt vattenbruk.

Biokonvertering av bioresurser som inte är livsmedel till nya foder för laxfisk - en nordisk strategi (NORDICFEED)

Nordiskt samarbete ska förbättra förutsättningarna för att utveckla hållbara, mikrobiellt baserade foderingredienser till laxfiskar producerade på olika restprodukter med hjälp av bioteknik.

Från teori till praktik – hur gör vi verkstad av hållbarhetsarbetet i svensk nötköttsproduktion?

Foto: Herefordkor står utanför en ladugård på grönbete

Hur man bedriver en hållbar nötköttsuppfödning är till stor del redan känt från forskning och praktik. Projektets fokus är att denna kunskap i större omfattning nu ska omsättas i praktisk handling på gårdsnivå. Effekten blir ett bättre resursutnyttjande, vilket leder till fler ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara nötköttsföretag.

Fråga grisen

Foto: Sugga som ligger i en box med kultingar sovande vid juvret

Förbättrad djurvälfärd i svensk grisproduktion genom benchmarking. Utveckling av verktyg för rådgivning, certifiering och förbättrad konkurrenskraft.

Miljö- och värdspecifika faktorers påverkan på tarmens mikroflora och lipidmetabolism hos laxfiskar

Två ettåriga laxar på ett bord, en smoltad och en osmoltad. Foto.

Målet är att förbättra vår förståelse för miljöpåverkan och värddjursfaktorers inflytande på tarmmikrobiota och fettmetabolism hos lax.

Marknadsföring

Vårt mål är att få med flera tusen nyblivna valpägare i Mitt liv med hund. Genom vår hemsida, marknadsföring via sociala medier och ”mun-till-mun” samt spridning av vårt informationsblad, hoppas vi nå ut och väcka intresset hos så många som möjligt.

SEAFEED

The environmental impact of dairy cows (i.e. ruminants) has received a lot of attention from society and the scientific community, primarily focusing on strategies to reduce greenhouse gas emissions. The ruminants account for a significant proportion of methane emissions due to their enteric fermentation.

SEASOLUTIONS

Idisslande livsmedelsproducerande djur svarar för ungefär hälften av den totala produktionen av växthusgaser inom jordbruket, där en stor del av utsläppen kommer från deras matsmältning (enterisk fermentering). Det eftersträvas åtgärder och styrmedel för att nå klimat- och miljömålen. Olika styrmedel kan kompletteras med information till konsumenterna samt satsningar på forskning och utveckling. I mejeriindustrin önskar man ta fram mjölk med noll klimatavtryck bland annat genom att öka kolinlagringen på gårdarna, minska bruket av fossila bränslen, öka den biologiska mångfalden och använda foder med så låg klimatpåverkan som möjligt.

Foderbaserade strategier för minskad metanproduktion i relation till värd-mikrob interaktioner hos mjölkkor

Animalieproduktion svarar för ungefär 9 och 37 % av de antropogena utsläppen av CO2 och CH4. Nötkreatur bidrar med den största andelen av utsläppen av växthusgaser eftersom deras produktion av CH4 är en del av deras naturliga matsmältning. De utsöndrar även stora mängder N som bidrar till de antropogena utsläppen av N2O.

Minska metanutsläpp under förvaring av gödseln med asparagopsis taxiformis

En flaksa med lock utrustat med slangar. Foto.

Syftet med detta försök är att undersöka om metanutsläpp från gödseln från mjölkkor kan minska under lagring med hjälp av algen Aspargopsis taxiformis. Projektet finansieras av Carl Tryggers stiftelse.

Mitt liv med hund i media

Vi är så glada att Mitt liv med hund uppmärksammas i både tv, radio, tidningar och i sociala medier!

Studien katter och vattenintag

Hej! Vad kul att du vill vara med i vår studie kring katter och vattenintag!

Är metoderna för rengöring och desinfektion på svenska slakterier och styckningsanläggningar tillräckliga för att garantera säkra livsmedel?

Korrekt rengöring och desinfektion av livsmedelsanläggningar är en förutsättning för att säker mat av hög kvalitet ska kunna produceras. Ett exempel på hur bristande hygienrutiner på slakterier har påverkat humanhälsan var det kraftigt förhöjda antalet humanfall av campylobacterios i Sverige 2016-17 på grund av otillräckligt rengjorda transportlådor åt kyckling. Rengöring är även särskilt svårt i de fall det förekommer bakteriell biofilm som gör bakterier resistenta mot rengöring och desinfektions medel. Syftet med projektet är att minska spridning av dessa bakterier och genomförs i nära samarbete med livsmedelsföretag

Förekomst och orsak av njurcystor hos sibirisk katt och neva masquerade

Närbild av en katt av rasen neva masquerade

Kronisk njursjukdom är vanligt hos katt och drabbar främst den äldre kattpopulationen. I de flesta fall är orsaken till nedsatt njurfunktion okänd. Syftet med detta projekt är att utvärdera förekomsten av de njurcystor som upptäckts hos sibirisk katt och dess syskonras neva masquerade , samt undersöka en eventuell genetisk orsak bakom de drabbade fallen.

Återvunnen fosfor som foderråvara till grisar och fjäderfä

EasyMining, SLU och Lantmännen har startat ett innovativt projekt för att testa smältbarheten hos återvunnen fosfor (kalciumfosfat) från EasyMinings Ash2Phos-teknologi hos grisar och fjäderfän. Hypotesen är att den återvunna kalciumfosfaten har samma nivå av smältbarhet som konventionell MCP.

Bete under nordliga förhållanden

Bete kan vara ett billigt foder och i takt med en allt längre växtsäsong förbättras förutsättningarna för ett ökat utnyttjande av denna resurs i nordliga områden. Dock finns inte många studier eller data rörande bete för mjölkkor i norra Sverige.

När mjölken smakar blåbär

Mjölk kan ibland ha olika lukt- och smakfel. Ett av dem är när mjölken har doft och smak av blåbär, vilket kan påverka kvaliteten på en hel mjölksilo på mejeriet och de produkter man tillverkar.

Strategier för mastitbehandling i en hållbar mjölkproduktion

I detta treåriga projekt vill vi ta reda på mer om vilka strategier som används för hantering av mastit i svenska mjölkkobesättningar med automatisk mjölkning. Det långsiktiga målet med projektet är att förbättra rådgivning och rekommendationer för hantering av kor med mastit i robotbesättningar.

Komplementär och alternativ veterinärmedicin

Elektrostimulering på en vit hund. Foto.

Djurhälsa och välfärd är ett angeläget område. När djur visar tecken på sjukdom väljer vissa djurägare komplementär och alternativ veterinärmedicin (KAVM) för sina djur. Idag saknas information om metodernas kliniska effekt samt varför man som djurägare väljer KAVM-behandling. Det finns därför ett stort behov av ökad kunskap om KAVM hos djurägare, djurhälsopersonal, försäkringsbolag och myndigheter. I detta projekt genomförs en litteratursamman- ställning i syfte att höja kunskapen om positiva och negativa effekter av dessa metoder.

Restaurering och skötsel för uthållig produktion på betesmarker i Östafrika

I detta projekt ska vi identifiera och analysera restaurerings- och skötselåtgärder som kan ge en uthållig och produktiv utveckling av torra betesmarker i Östafrika.

Hästutfodring efter torkan 2018

Enkätundersökning om torkans effekter på hästutfodringen

SowNest – att förutspå framtida prestation genom suggans individuella bobyggnadsprofil

Att bygga bo inför grisning är ett medfött naturligt beteende hos grisen. I naturen skyddar boet smågrisarna från väder, vind och rovdjur. Genom att bygga bo förbereder sig suggan också inför grisningen. Bobyggnaden är därför så basal för grisens fortlevnad att våra moderna suggor fortfarande gör detta, även om vi idag håller dem i varma stallar där boet egentligen inte behövs.

NanoMAX-analys av broskvävnad från häst och gris

Skador på ledbrosket i samband med artros är en av de vanligaste orsakerna till ledsmärta och hälta hos hästar. Vår forskargrupp arbetar för att utveckla metoder som kan läka skador på ledbrosket och studerar därför ledbroskets olika broskceller i samarbete med MAX IV-laboratoriet i Lund.

Skötselrutiner för boskap och betesmarker i Miomboskogen i Tanzania kan ge en förbättrad försörjning

Det övergripande målet för detta projekt är att öka livsmedelssäkerheten i Tanzania genom förbättrad boskapshantering i Miomboskogen.

Motiverande samtal som verktyg för minskad antibiotikaanvändning i animalieproduktionen

En av vår tids största utmaningar är att råda bot på ökande problem med antibiotikaresistens. Det är nödvändigt att minska antibiotikaanvändningen i animalieproduktionen och i större utsträckning arbeta förebyggande.

Utfodringsanläggning - individuell foderstyrning digivande suggor i grupp

Sugga med tre smågrisar utomhus i gräs. Foto.

Målet med projektet är att utveckla en mobil utfodringsanläggning som kan användas både inomhus och på bete där foder kan regleras för varje sugga individuellt.

Nyheter och resultat

På denna sida kan ni läsa om nyheter och resultat från Mitt liv med hund.

Aktiviteter för deltagare

Under projektet kommer vi att ordna olika aktiviteter för deltagare i Mitt liv med hund i form av tävlingar, utlottningar och föreläsningar. På denna sida, och även på Facebook och Instagram, kommer du att kunna läsa om vad om är på gång.

Våra enkäter

Du som hundägare kommer i detta projekt att få besvara en rad enkäter som handlar om dig och din hund. Nedan kan du läsa lite kort om vad enkäterna handlar om och när de kommer att skickas till dig.

Vilka faktorer bidrar till att minska antibiotikaanvändning och förhindra antibiotikaresistens?

Överanvändningen av antibiotika medför en ökad risk för att antibiotikaresistens (ABR) utvecklas. Vårt projekt undersöker vilka faktorer som bidrar till att ett land, veterinärklinik eller en djurbesättning/kennel minskar sin antibiotikaanvändning och förhindrar antibiotikaresistens.

Russet som naturvårdare

Russet som naturvårdare – ett sätt att främja biologisk mångfald och bevara en hotad husdjursras

Odling av vildfångad abborre som matas med insektsbaserat foder

Att hålla vildfångade abborrar, som anses vara för små för humankonsumtion, i odling (för utfodring och tillväxt) har identifierats som en möjlighet till att öka både resursutnyttjandet och inkomsten inom det småskaliga kustfisket. Detta för att små abborrar (15-20 cm) i allmänhet annars brukar kasseras. Ett problem hittills har dock varit att vilda abborrar har varit tveksamma till att äta konventionellt pelleterat fiskfoder.

Fisk från etanolsidoströmmar

Syftet med projektet är att utveckla en hållbar proteinkälla med högt näringsvärde för odlad fisk, baserat på rester från etanolproduktion.

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter

Hästens parasiter utvecklar resistens mot avmaskningsmedel, vilket är ett hot mot hästars hälsa. I likhet med antibiotika är det nödvändigt att vara restriktiv med avmaskningsmedel för att effekten ska bevaras. Sedan ungefär tio år rekommenderas därför selektiv avmaskning av hästar.

Ett nytt tillvägagångsätt för att förstå och kontrollera resistensutveckling hos spolmask

Spolmasken är en stor parasitisk rundmask som bland annat finns hos hästar, grisar, fjäderfän och människor. Att hästens spolmask har utvecklat multiresistens mot två av tre tillgängliga läkemedelsgrupper är ytterst allvarligt.

MAD-tech-AMR

Management of animal diseases and antimicrobial use by information and communication technology to control AMR in East Africa. This 3-year JPIAMR project is a collaboration between researchers in SLU, the International Livestock Institute (ILRI), University of Nairobi and Makerere University. The overall objective of the project is to provide an ICT framework for improved monitoring and control of AMU and AMR in livestock in LICs.

Effekter av arbete hos islandshästar

Vi utvecklar kunskapen om effekten av arbete hos isländska hästar. Ett viktigt bidrag för förståelsen är de studier som genomfördes av Guðrún Stefánsdóttir under doktorandutbildningen. Se länk nedan.

Alternativa metoder för kontroll av den stora blodmasken

Allt fler hästar i Sverige drabbas av inälvsparasiten den stora blodmasken. Samtidigt är resistens mot avmaskningsmedel ett stort problem och ett hot mot hästars hälsa. I likhet med antibiotika är det nödvändigt att vara restriktiv med användningen för att bevara effekten. Målet med det här projektet är att förbättra metoderna för att kontrollera blodmaskinfektioner utan att använda avmaskningsmedel.

Ny klinisk diagnostik för migrerande larver från den stora blodmasken

Den stora blodmasken anses vara hästens farligaste parasit. En ökad förekomst av har observerats både i Sverige och Danmark under de senaste åren, vilket är ett hot mot hästhälsan.

Nerve Growth Factor som biomarkör för smärta och inflammation

Inom veterinärmedicinen och sporthästverksamheten finns ett behov av att kunna upptäcka, diagnosticera och behandla ledinflammation (osteoartrit) på ett tidigt stadie för att få bästa möjliga behandlingsresultat. Symptomen kan dock vara svåra att upptäcka då smärtan till en början ofta är låggradig och framskrider under flera veckor till flera månader.

SALMONAID

Fiskfoder till lax av biprodukter från skogsindustrin

Övervakningssystem för betande djur för daglig tillsyn av djurens position och hälsa

Foto: En grupp nötkreatur står i grupp ute.

Djur på bete ska ses till varje dag så att de mår bra. Det här projektet syftar till att ta fram digital teknik som kan underlätta den dagliga djurtillsynen.

Artros - möjlighet för tidig diagnos och nya strategier

Detta interdisiplinära projekt, baserat på nära samarbete mellan fyra lärosäten, har stor potential att lösa frågan hur sjukdomen artros kan diagnostiseras och botas. Syftet med projektet är att bygga upp en ortopedisk plattform, där vi med hjälp av hästen ska kartlägga, diagnostisera och behandla artros hos människa och häst.

Fruktsamhet hos berner sennen-hanar

Inom rasen Berner sennen finns rapporter om tikar som efter parning går tomma eller får små kullar, något som kan bero på minskad fruktsamhet hos tiken eller hanhunden. I det här projektet fokuserar vi på hanhunden.

ProYoungStock - Främja hälsa och välfärd hos mjölkkor och ungdjur genom naturliga utfodringssystem

I modern mjölkproduktion är tidig separation av ko och kalv ett av de tillvägagångsätt som allmänheten starkast ifrågasätter. Det finns strategier som tillåter ko och kalv att ha kontakt. Dessa strategier medför troligen fördelar men även flera utmaningar. Effekterna av mer naturliga uppfödnings- och utfodringsstrategier på hälsa, välfärd och ekonomiska resultat behöver undersökas för att identifiera aktuella problem och hitta bra lösningar.

Miljökassen – ett led i cirkulär matproduktion

Person som fixar med en fiskodlingskasse i vattnet. Foto.

Projektets övergripande mål är att ta fram ett tekniskt system för att återta gödsel och foderrester från det kassodlingsbaserade vattenbruket i Sverige.

Kan rödalgen Asparagopsis taxiformis minska metanproduktionen hos mjölkkor?

I detta projekt testas rödalgens effekt på metanproduktion och effekt på fodrets smältbarhet för svenska mjölkkor.

Grisbedövning - mer forskning behövs

Det behövs mer forskning kring grisbedövning. Enligt djurskyddslagen ska grisar, precis som andra djur, bedövas vid slakt. Bedövning innebär att djuret görs medvetslöst, så att det inte kan känna smärta och stress i samband med den efterföljande avblodning som sedan leder till att djuret dör.

Pågående forskningprojekt