Transparens och välmotiverade beslut – en förbättring av den djurförsöksetiska prövningen

För att säkerställa allmänhetens förtroende för såväl forskare som djurens välfärd måste alla djurförsök i EU föregås av en etisk prövning (Direktiv 2010/63/EU). Djur får inte utsättas för onödigt lidande, och endast försök där den totala nyttan bedöms som större än djurens totala lidande får godkännas och genomföras. Detta ska garanteras genom en så kallad skade/nytto-analys som genomförs av en regional djurförsöksetisk nämnd. Men den etiska prövningen är komplicerad: dels är det omöjligt att i förväg veta vilka resultat försöket kommer ge, dels är det svårt att veta hur stort lidande djuren kommer uppleva. Båda dessa faktorer bygger på en uppskattning av en potentiell nytta resp. skada.

Internationell såväl som nationell forskning kring de etiska nämndernas arbete har kritiserat modellen för etisk prövning för att vara olämplig: den utesluter på förhand viktiga etiska faktorer (t.ex. att djuren avlivas) och, menar kritikerna, djurens lidande beaktas aldrig fullt ut. Nämnderna har även svårt att bedöma om det finns alternativa metoder till de försök som planeras, trots att endast sådan forskning där djurfria metoder saknas får godkännas. En utmaning i själva beslutsfattandet är att ledamöter har olika syn på sitt uppdrag, vad som ska granskas och enligt vilka kriterier, varför vissa menar att en faktisk etisk granskning aldrig sker. Ytterligare ett problem är obalans i hur nämndens ledamöter kan påverka beslutsprocessen: överlag är forskare och domare mer nöjda med såväl beslutsprocessen som fattade beslut än lekmännen. Sammantaget har detta gjort att det regelbundet ifrågasätts om nämnderna verkligen utför en gedigen etisk utvärdering i enlighet med de föregivna kriterierna, och om processen ens är rättssäker. Att det finns en misstro mot de djurförsöksetiska nämnderna är oroande. Den etiska granskningen är ett myndighetsutövande och oprofessionell ärendehantering riskerar att äventyra samhällets förtroende.

I en nyligen genomförd pilotstudie, ledd av sökanden, analyserades ansökningar och beslut om etisk prövning. Resultaten visar på flera brister i prövningsprocessen:

• indikationer på att en etisk vägning av nytta och skada ofta helt saknas vid den etiska prövningen.
  
  
• att de tre R:n (Replace: ersättning av djurförsök med alternativa metoder; Reduce: att antalet djur som används minskas så mycket som möjligt; Refine: att användningen som sker förfinas för att minimera djurens lidande) inte har tillämpats så som lagen kräver.
  
  
• tecken på bristande samspel mellan europeisk och svensk lagstiftning och mellan lagstiftningen och det formulär som forskare använder sig av för att ansöka om etiskt tillstånd att bedriva djurförsök.

Resultaten indikerar att forskarna har svårt att fylla i ansökningarna och att nämnderna tenderar att lägga fokus på tekniska detaljer i de ofta svårlästa ansökningarna istället för att se helheten och diskutera etiken. Vår pilotstudie, likt tidigare forskning, pekar också på att det finns problem som inte går att belysa och bemöta enbart genom analys av den skriftliga dokumentationen, nämligen hierarkiska beslutsstrukturer och en ovana hos nämndledamöterna att föra etiska resonemang.

För att förenkla och förbättra arbetet i de djurförsöksetiska nämnderna, så att deras uppdrag följs ur både ett lagligt och etiskt perspektiv vill vi därför:

• Kartlägga hur nämndernas metod för etisk prövning sker i förhållande till hur deras uppdrag och syfte har formulerats i europeisk och svensk lagstiftning.
  
  
• Utreda hur nyckelaktörer uppfattar de djurförsöksetiska nämndernas uppdrag och vad en nytto-skadeanalys ska inbegripa.
  
  
• Utforma en modell för etiskt beslutsfattande som är användarvänlig, tar hänsyn till djurens situation, och som säkerställer att de beslut som fattas är rättssäkra och förtjänar samhällets tillit.

Djurförsök spelar fortfarande idag en stor roll för forskningen, inbegriper användandet av miljontals djur årligen, rymmer svåra etiska dilemman och väcker starka känslor. Därför är det oerhört viktigt att samhället har ett väl fungerande system för att tillse att endast djurförsök som är absolut nödvändiga genomförs och att de djur som används behandlas väl vid framtagande av ny vetenskaplig kunskap.

Resultaten kommer att ha stor praktisk betydelse för nämndernas och forskarnas arbete, försöksdjurens välfärd, forskningens pålitlighet och allmänhetens förtroende.