Detta projekt har som mål att undersöka effekten av inslag i uppväxtmiljön, som setts främja välfärden långsiktigt hos värphöns i experimentella försök, på gårdar med föräldradjur av köttrastyp. Tillgång till fler eller en variation inom biologiskt relevanta resurser under uppväxten, såsom olika typer av ströer och sittpinnar har setts kunna främja värphöns anpassningsförmåga och motståndskraftighet både beteendemässigt och fysiologiskt.
Projektets syfte och olika delar är:
1) att undersöka vilka miljöinslag som är möjliga att implementera på en gård (praktiskt, ekonomiskt och säkert) men också vilka typer som djuren tycks använda på ett bra sätt. Detta kan komma att vara olika typer av ströer, plattformar och sittpinnar men även olika typer av gömslen. Detta steg kommer att utvecklas i nära samarbete med djurägare och kan innefatta intervjuer med djurhållare samt beteendeobservationer av djurens användning av de olika miljöinslagen.
2) att undersöka om dessa miljöinslag, såsom fler typer av miljöresurser eller en variation inom miljöresurser (exempelvis olika typer av ströer och/eller olika typer av sittpinnar och plattformar) kan förbättra välfärden hos föräldradjuren kort- och/eller långsiktigt. Effekten på djurvälfärd kommer att undersökas på ett sätt som ger en helhetsbild, både via blodprov (parametrar som undersöker stress och immunologi), via visuell välfärdsbedömning (vikt, fothälsa och fjäderdräkt) och via beteendeobservationer som kan bedöma djurens anpassningsförmåga (rädsla, utforskande och problemlösning). Till detta önskar vi även samla in produktionsdata.
3) Möjliga effekter hos föräldradjurens avkommor, slaktkycklingarna, önskar vi också undersöka. Hos flertalet djurarter, inklusive höns, har man sett att erfarenheter hos föräldradjur kan påverka avkommorna trots att de inte har fysisk kontakt efter födsel/kläckning (dvs. prenatala effekter och epigenetik). Här undersöks främst produktionsdata men det kan eventuellt bli aktuellt med blodprov och visuell välfärdsbedömning.
På humansidan är det väl känt att barn behöver vistas i en trygg men samtidigt stimulerande miljö för att kunna utvecklas till välmående och välfungerande vuxna. Under uppväxten så är en höna, likt ett barn, särskilt plastisk på ett sätt som optimerar chansen till överlevnad och reproduktion i den miljö där den växer upp. Ett praktiskt exempel är hur problematiskt det kan vara för värphöns som växt upp i ett envåningssystem att finna sig till rätta i ett flervåningssystem. Vidare kan en mer varierande miljö förhöja djurens livskvalitet, genom att erbjuda en högre kontrollerbarhet, fler valmöjligheter och en högre möjlighet att utföra en bred beteenderepertoar.
Vi hoppas att denna studie kan ge djurägare verktyg och stöd för att implementera en miljömodifikation under djurens uppväxt som kan främja djurvälfärden långsiktigt.
