Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling

Innehållet i det första fodret som en nykläckt kyckling får tillgång till har stor inverkan på kycklingens utveckling. Förutom råvaror som uppfyller kycklingens behov av näring kan så kallade bioaktiva ämnen ingå i fodret för att stimulera en gynnsam tarmflora och ett bättre immunförsvar. I Nederländerna har olika koncept för kläckning av kycklingar utvecklats som gör det möjligt för kycklingen att dricka och äta så snart den vill efter kläckning. Ett av koncepten innebär att kycklingen kläcks i djurutrymmet, ett annat är att använda kläckare där foder och vatten finns tillgängligt. Hypotesen i det här projektet är att inblandning av bioaktiva ämnen från ätlig filamentös (trådbildande) svamp eller brunalger i kycklingars första foder kommer att stimulera en gynnsam utveckling av kycklingens tarmflora och immunförsvar. Effekten kommer att vara störst när kycklingen får tillgång till vatten och foder berikat med det bioaktiva ämnet redan i samband med kläckning.

Det är idag allmänt vedertaget att små tillsatser av bioaktiva ämnen i fodret kan stimulera en gynnsam tarmflora och påverka immunförsvaret positivt. Brunalger och svamp innehåller olika bioaktiva ämnen. I det här projektet kommer effekten av att inkludera en begränsad mängd av brunalgen Laminaria digitata i kycklingars första foder att utvärderas. De positiva effekterna på tarmflora och immunförsvar har med brunalgens speciella kolhydrater att göra. Läs mer om brunalger och deras bioaktiva ämnen

Framställning av bio-etanol resulterar i stora volymer av restprodukt som innehåller svårnedbrytbara kolhydrater. Restprodukten innehåller mycket protein men är svår att inkludera i kycklingars foder eftersom de komplexa svårnedbrytbara kolhydraterna ger viskös träck, sämre näringsupptag och blöt ströbädd vilket leder till sämre fothälsa hos kycklingarna. Lantmännen Agroetanol AB har utvecklat en process där den ätliga svampen Neurospora intermedia odlas på restprodukten från etanoltillverkningen. Svampen har förmågan att bryta ner de komplexa kolhydraterna vilket genererar ytterligare etanol och en proteinrik svampbiomassa. Liksom många andra svampar utgörs cellväggarna hos N.intermedia till stor del av kitin. Fåglar är dåliga på att bryta ner kitin i sin mag-tarmkanal. Viss nedbrytning av kitin sker dock i kycklingens blindtarmar och då bildas kito-oligosackarider som i liten mängd kan stimulera en gynnsam tarmflora och främja immunförsvaret.

Projektledare:

Helena Wall (Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU)

Projektgrupp:

Emma Ivarsson (Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU), Patrik Ellström (Institutionen för medicinska vetenskaper samt Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Zoonosis Science Center, Uppsala Universitet) Eva Wattrang (Statens Veterinärmedicinska Anstalt), Henrik Pavia (Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs Universitet), Erik Hult (SweHatch AB, Scandi Standard) och Robin Karlsson (Lantmännen Agroetanol AB).