Att känna sig trygg: Främja positiv välfärd och motståndskraft hos värphöns

Senast ändrad: 26 januari 2024
Värphönskyckling

Kan vi förbättra värphönskycklingars uppväxtmiljö så att de blir bättre rustade för livet som värphöns? I det här forskningsprojekt undersöker vi hur en trygg och stimulerande uppväxtmiljö kan påverka värphöns välfärd. Vår hypotes är att det finns ett samband mellan en känsla av trygghet och positiv djurvälfärd där trygghet skapar motståndskraftiga individerna som har en bättre livskvalitet.

Det långsiktiga målet med det här projektet är att hitta ett hållbart sätt att hålla värphönskycklingar som främjar deras välfärd och som bättre förbereder kycklingarna för äggläggningsperioden men som också är gångbart under kommersiella förhållanden. Projektet tillämpar existerande teorier om en ’trygg bas’ och adaptiv utvecklingsplasticitet. De unga kycklingarna får växa upp i en miljö som erbjuder stimulerande erfarenheter men som samtidigt erbjuder en lugn trygg plats dit kycklingen kan återvända (en trygg bas). Genom att ge kycklingarna valet att röra sig mellan en säker zon (svagt upplyst viloplats med skydd) och en stimuleringszon (ljusare aktivitetsområde med olika strömaterial) uppmuntras utforskande beteende och exponering av stimulerande utmaningar. 

Värphönskycklingar under en värmeplatta

Värphönskycklingar som födosöker i torv

Vår hypotes är att fåglar som erbjuds funktionella områden kommer spendera mer tid åt aktiviteter som gynnar tillväxt, inlärning och välmående, vilket också främjar positiv välfärd. Dessa fåglar kommer sannolikt också vara mer motståndskraftiga, ha bättre immunförsvar och större vilja att utforska nya miljöer och använda viktiga resurser. Projektet rymmer kontrollerade experiment samt kommersiell tillämpning, där vi förutspår att effekterna av tidiga erfarenheter i kycklingarnas liv kommer påverka beteende, fysiologi och välfärd även i vuxen ålder. Vi kommer att kombinera observationer i fåglarnas hemmamiljö med individuella tester vilket ger oss möjlighet att utvärdera effekterna av implementera funktionella områden. 

På linjen.jpg

I syfte att identifiera vilka välfärdsindikatorer som skulle kunna ingå i ett framtida välfärdsbedömningsprogram kommer även flera välfärdsindikatorer undersökas. Syftet är att identifiera de indikatorer som bäst mäter positiv välfärd och som kan användas under kommersiella förhållanden. Av den anledningen kommer projektet att både ha en experimentell och en tillämpad del.

Ljudinspelningsutrustning och kamera på stativ framför fågelbur

Projektgrupp

Projektgruppen består av följande personer:

  • Josefina Zidar, SLU
  • Linda Keeling, SLU
  • Lena Skånberg, SLU
  • Ruth Newberry, NMBU, Norge
  • Christine Nicol, Royal Veterinary College, England
  • Svante Winberg, UU

Fakta:

Det här forskningsprojektet är möjligt tack vare bidrag från forskningsrådet FORMAS.

Projektet leds av doktor Josefina Zidar som är projektkoordinator. I projektgruppen ingår även professor Linda Keeling och doktor Lena Skånberg från HMH. Ytterligare tre forskare och en referensgrupp med representanter från bland annat Svenska ägg ooch KRAV kommer också att medverka i projektet.


Kontaktinformation

Josefina Zidar, doktor i etologi

Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU

josefina.zidar@slu.se, Telefon: +46-(0)18-671832, +46-(0)70-382 65 58