Alternativ kastration av smågris

Galtlukten i griskött orsakas framför allt av androstenon och skatol, som ökar kraftigt vid könsmognaden. Koncentrationen av dessa substanser är mycket låg hos kirurgiskt kastrerade hangrisar. Under senare år har kastration utan bedövning av smågrisar fram till sju dagars ålder ifrågasatts av allmänhet och politiker och tom ett förbud annonseras inom EU.

Alternativa metoder till kirurgisk kastration finns, exempelvis immunologiskt kastration via ett vaccin, som innehåller en modifierad form av GnRH och som saknar hormonell och kemisk aktivitet. Metoden har testats i Sverige, men ifrågasätts bl a för att det är dyr och komplicerad att tillämpas inom produktion. En annan alternativ är att anrika andel spermier med X-sex kromosom inom AI, så att de flesta smågrisar som föds blir hongrisar. I föreliggande ansökan redovisas en ny metodik för att selektera spermier, centrifugering genom koloider av silan-täckta sfärer, som separerar inte bara de bästa spermier utan även har portentialitet för att selektera spermierna av en viss kromosomalsex.

Projektet, som skall genomföras under tre år, fokuserar på att identfiera de bästa kolloid preparationer för att anrika spermier av en viss kromosomal kön (X), vilka skall bekräftas med inmärkning (FISH) tekniker av specifika kromosomer. I det andra året, dessa x-anrikade spermierpopulationer skall användas för in vitro befruktning (IVF) för att testa upprepbarheten av metodiken. Parallela experimenter under dessa första två år skall fortsätta få fram teknologien för att hantera stora mängder spermier (hel ejakulat) som rutin teknik. Under det tredje året förutsätts att en fältörsök med seminering (sannolikt med intrauterin sperma deponering) av sex-selekterade sperma genomförs, som det ultimata testet: födsel av en anrikad population av hongrisar bland kultningar som tagits fram via semin.

Finansiär: Jordbruksverket
Medsökande: Margareta Wallgren; Heriberto Rodriguez-Martinez