Effekter av arbete hos islandshästar

En sammanfattning av Guðrún Jóhanna Stefánsdóttir avhandlingsarbete

Den övergripande slutsatsen av det här avhandlingsarbetet är att många av de arbeten som islandshästen gör innebär högintensivt arbete där både aerob och anaerob energiförsörjning är viktigt för prestationsförmågan. De fysiologiska svaren på ridmomentet i avelsvärderingen och passlöpet påminner om de svar man kan se hos trav-, galopp- och fälttävlanshästar efter träning och tävling. Den här kunskapen går att använda för att utveckla träningsprogram för att bättre förbereda islandshästar för t.ex. ridmomentet i avelsvärderingen och för passlopp. Det är viktigt både för att minska risken för fysisk och mental ohälsa och för att utveckla hästarnas prestationsförmåga. Resultaten visar också att beroende på omständigheterna (ryttarens vikt och arbetets hastighet t.ex.) så kan även hobbyhästens arbete vara intensivt och över hästens mjölksyratröskel (medium tölt med en vikt motsvarande > 27 % av kroppsvikten t.ex). Det kan vara bra för att utveckla både hästens aeroba och anaeroba kapacitet men tränare och ryttare skall också vara medvetna om att denna typ av arbete ger trötthetssymptom snabbare än om hastigheten eller viktsbelastningen är lägre.

I samtliga studier har ryttarens vikt spelat roll för pulsen och mjölksyrabildningen men det går inte att ge en generell rekommendation för "hur mycket vikt som är för mycket". I alla experimentella studier i denna avhandling var viktsbelastningen över 27 % och av de totalt 25 hästar som ingick fanns det, med ett undantag, inga tecken på att hästarna blivit trötta. Detta stämmer med observationer från t.ex. distansrittlopp där hästarnas hull verkar vara viktigare för prestationsförmågan än viktsförhållandet mellan ryttare och häst (högt hull sänker prestationen). Det behövs dock mer forskning kring vilken betydelse hästarnas kroppsbyggnad och muskelansättning har för viktbärande förmågan.

I studierna som handlade om effekten av tölt och trav, passloppet och ryttarens vikt fanns ett samband mellan mjölksyrakoncentrationen efter arbete och hästarnas återhämtningspuls efter 15 till 30 minuter. Det betyder att återhämtningspulsen var högre ju högre mjölksyrakoncentration hästarna haft. Denna kunskap kan tränare och ryttare använda för att få en uppfattning om hur intensiv ett träningspass varit. I de här studierna hade hästar som haft höga mjölksyrakoncentrationer (> 10 mmol/l) en puls > 70 slag/min efter 15 minuters vila.