Att tävla oskodd förbättrar snabbheten hos travhästar, men alla hästar har inte tillräcklig hovkvalitet för att tävla barfota ofta utan att riskera hälsoproblem. Om mått på förmågan att tävla barfota utifrån rutinmässigt registrerade data kan användas för avelsurval, kan det förbättra djurvälfärd och -hälsa och vara ekonomiskt värdefullt.
Att starta hästar helt eller delvis oskodda i travlopp är ganska vanligt och har visats kunna öka hastigheten och därmed förbättra prestationen. Hur ofta hästar tävlar utan skor beror på flera olika orsaker. En faktor som skiljer sig mellan hästar är hovkvaliteten och den påverkas bland annat av hästens genetiska anlag. Hur stor betydelse genetiska skillnader mellan hästar har för deras förmåga att tävla oskodda studeras i projektet ”Bättre hov, bättre häst?” som startade vid Sveriges lantbruksuniversitet i slutet av år 2022.
Få studier har analyserat stora fältdata för prestation vid olika skonings- eller barfotaförhållanden och genetisk analys av sådana data saknas. Syftet med detta projekt är att undersöka om vi kan avla för förmågan hos travhästar att tävla barfota och indirekt förbättra hovkvalitet och prestation. Vi kommer att använda data från ett stort antal travlopp som rutinmässigt samlats in under flera år av Svensk Travsport, för både varmblod och kallblod. Olika egenskaper kopplade till andel, eller antal, barfotalopp inom en viss tidsperiod kommer att analyseras. Tidigare studier tyder på att det främst är bakhovarnas kvalitet som är begränsande för travhästar. Genetiska och miljömässiga samband med egenskaperna som ingår i dagens BLUP-avelsindex kommer också att skattas.
Ytterligare en frågeställning i projektet är hur det påverkar hästens långsiktiga hållbarhet, i form av tävlingskarriärens längd, att starta utan skor upprepade gånger som ung. Kunskap om effekterna av barfotalopp på senare prestationer är värdefull för beslut om skoning såväl som regelverk. För att undvika skador är det idag inte tillåtet att tävla 2-åringar utan skor, och inte heller att starta med oskodda hästar under vintersäsongen.
Projektet kommer följas av en referensgrupp utsedd av Stiftelsen Hästforskning och Svensk Travsport, som gemensamt finansierar studien.
Foto: Julio Gonzalez, SLU
Projektet är finansierat av Stiftelsen Hästforskning och Svensk Travsport.
Projektet startade November 2022 och löper till mitten av 2025.
Projektledare är Susanne Eriksson och från SLU deltar även Paulina Berglund, Erling Strandberg och Sreten Andonov.