Djurhälsa och välfärd är ett angeläget område. När djur visar tecken på sjukdom väljer vissa djurägare komplementär och alternativ veterinärmedicin (KAVM) för sina djur. Idag saknas information om metodernas kliniska effekt samt varför man som djurägare väljer KAVM-behandling. Det finns därför ett stort behov av ökad kunskap om KAVM hos djurägare, djurhälsopersonal, försäkringsbolag och myndigheter. I detta projekt genomförs en litteratursamman- ställning i syfte att höja kunskapen om positiva och negativa effekter av dessa metoder.
Projektet går ut på att genomföra en systematisk litteraturanalys i syfte att höja kunskapsnivån om komplementär- och alternativmedicinska metoder för sport- och sällskapsdjur bland djurhälsopersonal, djurägare, försäkringsbolag och myndigheter- med fokus på säkerhet, effektivitet, användning, och vetenskaplig dokumentation.
Bakgrunden är att till skillnad från vuxna människor kan djur inte välja sin behandling. De viktigaste riskerna är, förutom felbehandling, avsaknaden av en korrekt diagnos och försenad start av en visad effektiv behandling. Internationella studier visar att KAVM-terapeuter användes av 62 % av de svarande för att behandla hästar. 72 % uppgav att deras veterinär och terapeut inte samarbetade samt att 80 % av hästar med ryggsmärta behandlades utan veterinärmedicinsk diagnos. Dessa resultat betonar behovet av att undersöka om hur ofta och för vad svenska djur behandlas utan veterinärdiagnos. Förutom dessa viktiga djurskyddsaspekter är kostnaden för en ineffektiv behandling negativ för såväl djurägare som försäkringsbolag.
Lika viktigt som att skydda djur för onödigt lidande är att utöka behandlingsarsenalen om specifika KAVM-metoder visar sig ha positiva effekter. Denna litteratursammanställning har stor potential att sammanfatta befintlig vetenskaplig kunskap om KAVM. Den kommer förhoppningsvis att bidra till en minskad risk för att djur behandlas med ineffektiva metoder, samt att nya metoder kan valideras och eventuellt introduceras.
Förutom de uppenbara djurhälso- och välfärdseffekterna kommer kunskap om positiva och negativa effekter att leda till ett bättre beslutsunderlag, med positiva konsekvenser för djurägarens och försäkringsbolagens ekonomi. Det finns en akut efterfrågan från djurhälsopersonal, framför allt veterinärer som förväntas remittera för behandling, men även försäkringsbolag och djurägare, på ökad kunskap inom området. Såväl Sveriges veterinärförbund, länsstyrelser och Jordbruksverket har uttryckt ett behov av en litteratursammanställning.
Projektet genomförs enligt standardmetodik för systematisk litteraturöversikt, där vetenskaplig litteratur hämtas i databaser och sammanställs baserat på ett antal kvalitetskriterier. Du hittar det sammanställda materialet i SLU Future One Healths rapporserie, nr 2.
Projektet, som påbörjades 2020 och pågår ett år, finansieras av SLU Future One Health (tidigare Framtidens djur, natur och hälsa), som stöder framtidsinriktad tvärvetenskaplig forskning inom One Health - god hälsa och välfärd för människor och djur i hållbara ekosystem.
Anna Bergh, Universitetslektor
Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU
anna.bergh@slu.se, 018-67 21 52