Svenska hundars och katters samhällsvärde i ekonomiska termer

Hunden och katten har ett speciellt värde bland de domesticerade djuren, lever nära människan och ses i många sammanhang som familjemedlemmar. De beskrivs ofta som ovärderliga för oss, och kan säkert många gånger också vara det. Det finns dock ett stort behov av att konkretisera värdet.

Projektets syfte

Målet med studien är att belysa samhällsvärdet av hund- och kattsektorn genom att ta fram ett brett ekonomiskt underlag. Vi behöver tydliggöra den samhällsekonomiska betydelsen avseende kvantitativa effekter på omsättning, sysselsättning, skatteintäkter med mera. Ett tydliggörande av den ekonomiska betydelsen möjliggör riktade strategiska satsningar, rent ekonomiska såväl som politiska, för att utveckla sektorn. En konkretisering av det samhälleliga värdet för olika aktörer kan leda till ett ökat engagemang och en bredare bas för finansiering av forskning och utveckling inom området.

Antalet katter i Sverige har passerat 1,2 miljoner, våra hundar är fler än 700 000 och antalet hushåll med hund eller katt är fler än 1,1 miljon (detta kan till exempel jämföras med Sveriges ca 280 000 hästar). Eftersom sällskapsdjursägarna är villiga att lägga ned stora summor pengar på sina djur är denna sektor en växande ekonomisk kraft i samhället. Enligt Manimalisrapporten (2009) räknar man med att sällskapsdjuren i Sverige omsätter nästan 9 miljarder kronor per år inräknat mat och övriga produkter ur zoohandeln, veterinära tjänster och mediciner, försäkringar och kostnader för avel. Utöver dessa konkreta siffror är den ekonomiska sidan av sällskapsdjurssektorn bristfälligt undersökt.

I samhällets tjänst

Då man överväger samhällsvärdet av hundar är en viktig del de samhälleliga tjänster hundar utför i sina roller som till exempel polis , tull-, försvars-, blind- eller vårdhundar. Kännedomen av det ekonomiska värdet för dessa tjänster är dock högst ofullständigt.

På Linköpings universitet undersöks det ekonomiska värdet av vård- och assistanshundar. Studien är en del i en statlig utredning som Handikappinstitutet ansvarar för. Andra ekonomiska data man känner till rörande dessa djur är att tullens narkotikasökhundar årligen hittar narkotika för ett värde mellan 600 och 800 miljoner kronor. Tiken Mira som utsågs till Årets Narkotikasökhund 2008 hade under året spårat upp narkotika till ett uppskattat samhällsvärde av 156 miljoner kronor (källa www.skk.se). Vid svenska polisen finns idag drygt 400 hundar som används vid mellan 25 000 och 30 000 insatser varje år. Det totala ekonomiska samhällsvärdet av dessa hundars insatser är dock inte beräknat.

Småföretagande och regionalpolitisk påverkan

Nätverket Djurbranschens Yrkesnämnd (DYN) lät under hösten 2010 kartlägga arbetsmarknaden inom sällskapsdjurssektorn. Resultatet av undersökningens del rörande inackordering av katter och hundar; dagis, pensionat och omplaceringsverksamhet, visar att ca 670 hund- och/eller kattpensionat, dagis och annan inackordering finns i landet. Inom området hundturism, hundspannskörning, jaktarrangemang och liknande fann DYN ca 60 mindre företag (källa www.djuryn.se). Sektorn är således betydelsefull och en expansion kan vara mycket värdefull ur ett regionalpolitiskt perspektiv. Inackorderingsverksamhet har genom de respektive företagen ett direkt ekonomiskt värde men också ett värde genom att överhuvudtaget möjliggöra djurägande och en god djurhållning i dagens samhälle.

Tävlande och resande

Många människor finner en meningsfull fritid i hund- och kattägande. En företeelse som ger ekonomiska konsekvenser i detta sammanhang är det resande, ofta med övernattningar, som hund- och kattägare genomför nationellt och internationellt i samband med tävlingar eller parningar. Hund- och kattägare tävlar på utställningar där djurs exteriöra egenskaper jämförs och hundar tävlar i en mängd former där olika prestationer bedöms. Som exempel kan för hundar nämnas att under 2009 genom fördes i Sverige 144 815 starter på utställning, 70 740 starter i agility, 10 751 starter på bruksprov, 22 040 starter på lydnadsprov och 26 515 starter på jaktprov, vilka är de största sportformerna för hundar. För alla dessa sporter krävs omfattande förberedelser och träning vilket också innebär resor mm.

För människors hälsa och välbefinnande

Hundar och katter bidrar dessutom på många vis till människors hälsa. Att leva nära hundar och katter ger mätbart positiva effekter på människors välbefinnande och livskvalitet. Exempel på mätbara effekter är sänkt blodtryck, samt sänkta serumglycerider och kolesterolnivåer (Allen 2002). Patienter som drabbats av hjärtattacker har en signifikant ökad chans till mer än ett års överlevnad om de har sällskapsdjur (Friedmann et al, 1980, Friedmann, 1995). Sällskapsdjuren har också en positiv effekt på människors förmåga att hantera kroniska sjukdomstillstånd och vid behandlig av allvarliga sjukdomar såsom hjärtsjukdomar, demens och cancer (Friedmann och Tsai, 2006, Johnson et al, 2003). Närvaro av djur underlättar tillfrisknande hos barn som är inskrivna vid sjukhus (Walsh, 2009) och minskar lidande och ångest hos patienter som vid livets slut är hospitaliserade (Geisler, 2004). Dessutom har studier visat att barn som har en hund närvarande i klassrummet visar ökad social kompetens (Hergovich, 2002, Kotrschal, 2003). Alla dessa referenser är hämtade ur en vid SLU publicerad doktorsavhandling vars författare Linda Handlin har studerat fysiologiska och psykologiska effekter av kontakter med djur.

Hälsoaspekten av att röra på sig tillsammans med sitt djur får stor betydelse i ett samhälle där de negativa konsekvenserna av ett stillasittande liv uppmärksammas allt mer. Därutöver fungerar hundar och katter också indirekt som hälsobringare genom att studier av deras sjukdomar är av nytta för kunskapen om människans sjukdomar. Hos många hund- och kattraser förekommer specifika sjukdomar i hög frekvens. Vissa av dessa sjukdomar är också vanliga hos människa, till exempel cancer, diabetes, inflammatoriska sjukdomar, immunologiska sjukdomar, hjärtsjukdomar och epilepsi.

Den ideella organisationen Manimalis har i 2009 års rapport sammanställt mycket forskning om sällskapsdjurens positiva effekter på människans hälsa. Deras sammanställning utgör en potentiellt mycket god grund att arbeta vidare med i till exempel den hälsoekonomiska delen, såsom hur minskad sjuklighet på grund av sällskapsdjur ska kläs i ekonomiska termer.

Relevans och tillämpning

Ett underlag behövs för att belysa hund- och kattsektorns ekonomiska värde, inklusive kvantitativa effekter på omsättning, sysselsättning, skatteintäkter med mera. Ett sådant underlag skulle ge ökade möjligheter att motivera andra aktörer i samhället att satsa resurser på dessa djurslag, till exempel vid ansökan om forskningsmedel, och underlaget skulle fungera som förankring för politiska diskussioner och beslutsfattande.

Konkreta ekonomiska mått som beskriver dessa djurs värde ger argument för att ytterligare stärka dessa djurs ställning i samhället och fungerar som balans vid myndigheters beslutstagande. Det finns flera aktuella exempel där denna typ av argument krävs. Nyligen upptäcktes en ny zoonotisk (överförbar mellan djur och människa) smitta i Sverige, rävens dvärgbandmask. Vid upprättande av rekommendationer i detta och liknande fall måste värdet av att kunna leva nära djur viktas mot det potentiella hotet mot människors hälsa. Liknande diskussioner förs där risken för att begränsa människor med allergier viktas mot möjligheten att till exempel använda sällskapsdjur som en resurs i vården.

Referenser

Allen, Blascovich & Mendes (2002). Cardiovascular reactivity and the presence of pets, friends, and spouses: the truth about cats and dogs. Psychosomatic Medicine, 64, 727-39.

Friedmann, Katcher, Lynch & Thomas (1980). Animal companions and one-year survival of patients after discharge from a coronary care unit. Public Health Reports, 95, 307-312.

Friedmann & Thomas (1995). Pet ownership, social support, and one-year survival after acute myocardial infarctionin the Cardiac Arrhythmia Suppression Trial (CAST). American Journal of Cardiology, 76, 1213-7.

Friedmann & Tsai (2006). The animal-human bond: Health and wellness. In Fine A (Ed.) Animal-assisted therapy: Theoretical foundations and practice guidelines. 2 ed. San Diego, Academic Press.

Geisler (2004). Companion animals in palliative care: Stories from the bedside. American Journal of Hospice and Palliative Care, 21, 285-8.

Hergovich, Monshi, Semmler & Ziegelmayer (2002). The effects of presence of a dog in the classroom. Anthrozoos, 15, 37-50.

Johnson, Meadows, Haubner & Sevedge (2003). Human-animal interaction: A Complementary/Alternative Medical (CAM) intervention for cancer patients. American Behavioral Scientist, 47, 55-69.

Kotrschal & Ortbauer (2003). Behavioural effects of the presence of a dog in the classroom. Anthrozoos, 16, 147-159.

Manimalisrapporten 2009.

Walsh (2009). Human-animal bond: The relational significance of companion animals. Family Process, 48, 462-80.