Syftet med detta projekt är att utveckla ett nytt svenskt, välsmakande, protein- och mineralrikt livsmedel baserat på svensk hussyrsa.
Projektet har en blogg där du kan följa vad som händer.
Hypoteserna i projektet är att uppfödning av syrsor för humankonsumtion kan resultera i ökad biologisk mångfald, låg klimatpåverkan, effektivt nyttjande av mark- och vattenresurser samt en djurhållning med få etiska problem. Syrsor består av ett högkvalitativt protein och viktiga spårämnen. De har potential att ersätta kött och fisk och kan därför bidra till att motverka både protein- och spårämnesbristen i låginkomstländer, men också den järnbrist som nästan hälften av Sveriges unga kvinnor kan ha. Att göra maträtter och inte tillskott eller bakverk har ett mervärde eftersom det i västvärlden sker en överkonsumtion av protein. Ett viktigt mål med nya proteinlivsmedel bör därför vara att de kan ersätta mer resurskrävande maträtter. Projektet kommer att bidra till FNs mål för biologisk mångfald och åtta av FNs sjutton globala mål för hållbar utveckling. Det kan också bli starten för en ny svensk primärproduktion.
En framtida utmaning är hur vi ska använda åkermark så det både gynnar biologisk mångfald och ger tillräckligt med livsmedel och andra produkter. I Sverige minskar den biologiska mångfalden, framförallt i landskap där blommande örter tidigare funnits. I det här projektet avser vi utveckla ett resursmässigt hållbart livsmedel och samtidigt integrera växtodling i naturvårdande syfte. Vi gör detta genom att odla blommande rödklöver och utfodra det till hussyrsor. Vi kommer att studera hur den biologiska mångfalden påverkas där klövern odlas och hur syrsorna klarar av att växa på en rödklöverbaserad foderstat. Klöverodling kräver heller inte besprutning eller kvävegödsling, vilket är positivt för den biologiska mångfalden och minskar risken för övergödning av vattendrag.
Genom ett projekt vi driver i Kambodja, vet vi att syrsor kan leva på råvaror som inte har något värde som människoföda, t.ex. ogräs. Några studier antyder att syrsor växer bra på en liten mängd foder jämfört med gris och nötkreatur. Dessutom verkar insekters produktion av växthusgaser vara mycket låg. Det innebär ett lågt arealbehov för foderproduktion och låga koldioxidutsläpp. Syrsans vattenbehov är sannolikt också lågt. Den egenskapen har stor betydelse i delar av världen där vatten är en begränsad resurs. I projektet avser vi att studera syrsornas foder- och vattenbehov och hur vattentillgången påverkar tillväxten.
Även om det finns många fördelar med att äta syrsor kan det bli problem att få acceptans för det om inte ätupplevelsen är bra. Tillsammans med en kock med VM-meriter, skall vi därför ta fram en barnvänlig och en exklusiv maträtt. Vi skall utvärdera om smak och näringsinnehåll påverkas av vilken typ av foder syrsorna ätit (t.ex. konserverad rödklöver eller spannmål). Det finns exempel från den traditionella animalieproduktionen där nya fodermedel fungerar bra för djuren men där livsmedlet får en bismak som inte accepteras av konsumenterna.
Kunskapen kring vilka livsmedelshygieniska risker som finns med uppfödning av syrsor är liten och det är ett problem som Livsmedelsverket uppmärksammat. I detta projekt kommer vi att studera mikroorganismer i syrsorna och deras miljö och göra en riskvärderingsanalys av uppfödningssystemet.
Från uppfödning av syrsor som foder till zoodjur vet vi att hussyrsan kan drabbas av en dödlig virussjukdom. Vi kommer undersöka om detta virus finns hos den vilda, svenska hussyrsan. Om de svenska syrsorna är förhållandevis fria från detta virus finns det ett kommersiellt värde för Sverige i att ta fram en virusfri stam för livsmedelsproduktion. Vi kommer också att studera de svenska syrsornas beteende i odlingsmiljön och jämföra det med de som kan köpas som foder till zoodjur.