Tumörsjukdomar i magtarmkanalen är svåra att diagnostisera och leder ofta till stort lidande för våra sällskapsdjur. Förekomsten av cancerformen gastrointestinalt lymfom (GI-lymfom) hos katt har ökat stadigt och utgör nu 60–75 procent av alla elakartade tumörer i magtarmkanalen hos katt. Här utvärderar vi en analysmetod med förhoppningen att kunna ge en snabbare och bättre bedömning av prognos och behandling.
Symptomen vid GI-lymfom liknar oftast symptomen för den ännu vanligare sjukdomen IBD (inflammatorisk tarmsjukdom), vilket innebär att det ofta en stor utmaning att ställa korrekt diagnos. Som vid alla tumörsjukdomar kan en tidig diagnos rädda liv. Lika viktigt är det att kroniska inflammationer inte misstas för tumörer då man kanske sätter in en alldeles för aggressiv behandling helt i onödan eller i värsta fall avlivar katten. Rätt diagnos minskar alltså risken för felbehandling och försämrad djurvälfärd för patienterna och onödiga kostnader för djurägare och försäkringsbolag.
Enzymet Tymidinkinas 1 (TK) är involverat i DNA-syntesen och kan därigenom vara en markör för cancercellstillväxt. Sedan en längre tid har man känt till att katter med maligna lymfom har mycket högre halter av TK i blodet. Vidare ser man ofta en kraftig minskning av TK i blodet efter behandling, samt att nivåerna åter stiger vid återfall.
Detta projekt ska utvärdera om TK-analyser kan särskilja katter med IBD från katter med GI-lymfom, och därigenom ge en snabbare och bättre bedömning av prognosen och den eventuella behandlingen. TK-analyserna genomförs på serumprover från katter som behandlas för symptom på GI-lymfom eller IBD vid smådjurskliniken vid Universitetsdjursjukhuset.
Resultat - lovande biomarkör för maligna sjukdomar hos katter
Slutsatsen från forskningsprojektet är att TK-halten är en lovande biomarkör för diagnos och övervakning av maligna sjukdomar hos katter. Halten TK i blodet hos katter med maligna sjukdomar var högre än halterna i blodet hos friska katter. Studien visar också att TK-halten kan användas för att skilja IBD från GI-lymfom eftersom katter med IBD hade låga TK-halten.
Katter som behandlats för GI-lymfom undersöktes också, och proverna visade att TK-halten återgick till normal nivå som svar på behandlingen, även om antalet prover är för litet för att göra en statistiskt sund slutsats.
På grund av den pågående pandemin samlades inte så många prover som planerat in och provinsamling och analyser kommer därför fortsätta.
Medverkande i projektet
- Liya Wang från institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU).
- Sara Saellström från institutionen för kliniska vetenskaper (Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU).
- Staffan Eriksson från institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU).