Hur man bedriver en hållbar nötköttsuppfödning är till stor del redan känt från forskning och praktik. Projektets fokus är att denna kunskap i större omfattning nu ska omsättas i praktisk handling på gårdsnivå. Effekten blir ett bättre resursutnyttjande, vilket leder till fler ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara nötköttsföretag.
Dikalvsuppfödningen bidrar med en betydande andel av det svenskproducerade nötköttet och dess betydelse ökar i takt med att antalet mjölkrasdjur minskar. Likaså bidrar dikalvsuppfödningen till bevarandet av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet och till att omvandla gräs till ett högkvalitativt livsmedel. Nötköttsuppfödningen präglas dock generellt av en låg lönsamhet, vilket bland annat avspeglas i att få nya djurstallar byggs. All form av livsmedelsproduktion påverkar vår miljö och vårt klimat på ett eller annat sätt, där idisslarnas påverkan till stor del utgörs av metanutsläppen från deras fodersmältning, vilka i sig är svåra att påverka. Den svenska dikalvsuppfödningens långsiktiga existens är således beroende av att företagen både är ekonomiskt och miljömässigt uthålliga, vilket också gör dem attraktiva för en ny generation djurhållare. Detta uppnås genom en ökad resurseffektivitet, dvs. ett bättre utnyttjande av befintliga resurser, vilket ofta går hand i hand med ökad lönsamhet, och är även avgörande för att minska miljö- och klimatavtrycket per kilo produkt.
Projektet syftar till att öka lönsamheten och hållbarheten i svensk nötköttsuppfödning. Syftet nås genom att ta fram en ny rådgivningsmodell speciellt anpassad till den majoritet av dikalvsföretagare som bedriver sin verksamhet på deltid, vilka i dagsläget är svåra att nå med traditionell rådgivning.
Målet är att denna nya typ av rådgivning ska motivera och ge företagarna verktyg för att kontinuerligt arbeta med förbättrande åtgärder i sina verksamheter. Många åtgärder är redan kända från forskning och praktik och projektet fokuserar på att rönen i större omfattning ska omsättas i praktisk handling. Effekten av denna rådgivning blir således ett bättre resursutnyttjande på gårdsnivå, vilket leder till fler ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara företag.
Den nya rådgivningsmodellen baseras på arbetsmetoder inom Lean, med stöd av verktyget värdeflödesanalys, och genomförs till största del i form av grupprådgivning. Två grupper om vardera fem lantbruksföretag med dikor deltar och kommer att följas åt under tre års tid (2021 till 2023). Vid projektets start och slut intervjuas samtliga företagare. Data i form av nyckeltal i uppfödningen, areal betad naturbetesmark och information om företagens ekonomiska resultat samlas in i början av projektet och löpande fram till projektets slut. Likaså genomförs Greppa näringens Klimatkoll på samtliga gårdar i början och i slutet av projektet. Syftet är att mäta hur deltagandet har påverkat företagens lönsamhet, produktion och hållbarhet, samt utvärdera företagarnas upplevelse av den framtagna rådgivningsmodellen.
Projektet finansieras av ”Tillämpningsklivet”, en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och SLU.
Ansvariga:
Prefekt: Anna Wallenbeck, tel. 018-674504.
Ställföreträdande prefekt: Anders Karlsson, tel. 0511-672 10.
Biträdande prefekt för forskarutbildning: Katarina Arvidsson Segerkvist, tel. 0511-671 44.
Biträdande prefekt för grundutbildning: Lisa Lundin , tel. 018-671650.